För en hållbar värld

I början av 2000-talet kom de första larmrapporterna om de perfluorerade ämnenas negativa inverkan på människors och djurs hälsa. Ämnena förekommer inte naturligt utan är tillverkade av oss människor på grund av deras åtråvärda egenskaper: de ger släta ytor som är vatten- och smutsavvisande samtidigt som de tillåter ett material att andas. Problemet är att de inte bryts ned utan anrikas i vårt ekosystem. Så numer hittar man perfluorerade ämnen överallt på hela jorden; i haven, i jorden i maten, i människor och i djur.                                                                                                           Bild: PFOS

Hur påverkas vår hälsa?

Hälsoriskerna anses inte vara akuta men man har på senare tid kunnat påvisa att PFOS (den mest kända perfluorerade föreningen) påverkar sköldkörtelns funktion, fortplantningsförmågan, kroppens fettnedbrytande förmåga, immunförsvaret och ger upphov till cancer. Mätningar har visat att perfluorerade ämnen är de ämnen som man hittar mest av i vårt blod. Vi får i oss PFOS främst via maten, men också via vattnet, damm och inomhusluften.

Dricksvattenskandalen i Kallinge, Tullinge och Uppsala, där höga värden av PFOS uppdagades, hjälpte till att lyfta fram problematiken kring dessa ämnen. Numer är det förbjudet att använda PFOS i brandsläckningsskum som var orsaken till hela skandalen. Enligt forskare räknas detta som den allvarligaste kemikalieolyckan i modern tid i Sverige. Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord menar att det endast är dioxin som kan mäta sig i jämförelse. Man räknar med att ca 3 miljoner människor utsattes för förhöjda halter. Nyligen har man konstaterat att uttrar har ovanligt höga halter av PFOS och att hanarna ovanligt ofta har cystor i sädesledarna, något man misstänker har orsakats av PFOS i hanarnas foserutveckling.

Var finns de perfluorerade ämnena?

De perfluorerade ämnena har använts sedan 50-talet, och fick snabbt ett mycket brett användningsområden, t ex:

• Inredning: möbler, mattor, tapeter, markiser, parasoller
• Friluftskläder, regnkläder, skor, paraplyer
• Impregneringsmedel
• Rengöringsmedel och golvpolish
• Fettavvisande papper och livsmedelsförpackningar
• Brandsläckningsskum
• Används i verkstads- och elektronikindustrin

Upptäckten av de perfluorerade ämnenas negativa inverkan har gjort att industrin arbetar febrilt med att hitta nya mindre skadliga preparat. Användningen har minskat betydligt sedan början av 2000-talet och sedan 2008 är PFOS förbjudet inom EU. Problemet är att man ofta byter från en fara till en annan. Den stora svårigheten kring de perfluorerade ämnena är att det finns många olika varianter och att kunskapen om deras effekter på miljön, människor och djur är ännu begränsad. Så därför finns de kvar i många produkter fast i ny tappning.

Så här undviker du de perfluorerade ämnena.

Det vi redan fått i oss av perfluorerade ämnen är där för att stanna. Däremot kan man undvika, så långt det är möjligt, att få i oss mer. Det är speciellt viktigt för barn och ungdomar.

Ofta står det på olika produkter att de är fria från t ex PFOS, bisfenol A, PFOA eller ftalater, i marknadsföringssyfte. Men det sägs inget om vad man använder istället, andra tillsatser som kan vara minst lika problematiska. Så när det gäller perfluorerade ämnen bör man titta på dem som en grupp och undvika dem i sin helhet.

Så det du kan göra för att minska exponeringen är att fråga i butiken om de produkter du köper innehåller någon typ av perfluorerade ämnen, speciellt för de produkter som är vatten- och smutsavvisande. Olika namn kan vara PFOS, PFOA, PFAS, högfluorerade ämnen, fluorkarboner osv. Fråga efter mindre skadliga alternativ som vax, paraffiner, polyuretan, silikon eller dendrimerer. Kunskapen och utbudet är är inte så stort ännu, men med en ökad efterfrågan så kan det snabbt ske en förändring.

Referenser:

• Kemikalieinspektionen:Högfluorerade ämnen i kläder och skor
• Kemikalieinspektionen: Perfluorerade ämnen
• Naturskyddsföreningen: Giftspridare