Hur blir återvinning till hållbarhet? FTI visar vägen!

Varje svensk slänger drygt 450 kg sopor per år. Av dessa går ca en tredjedel till materialåtervinning, ca hälften går till energiåtervinning, ca tjugo procent till biogas och kompost. Under en procent går till deponi, dvs läggs på soptipp. Sverige ligger långt fram i återvinningsligan inom EU men än finns mycket vi kan göra.

I Sverige har alla hushåll, tillsammans med företagen, ett ansvar att källsortera enligt kommunens riktlinjer. Varje kommun har information på hemsidan som ska vägleda innevånarna på vilket sätt återvinningen ska ske.

FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) är den organisation som ser till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. 2014 överträffade vi regeringens mål på samtliga områden för återvinning av tidningar, glas, metall, wellpapp, kartong och plast. Men vad händer med våra sopor efter att vi lämnat dem på återvinningsstationerna? Och gör det någon nytta för miljön och klimatet? FTI har gjort ett par riktigt bra och pedagogiska filmer som visar vad som händer efter att du lämnat in ditt avfall och hur mycket det betyder för hållbarheten:
 
 

       

        
 
Enligt FTI är det speciellt glädjande att plastinsamlingen ökar, om än från en låg nivå. Just plast har rykte om sig att vara svårt att återvinna, men det är en gammal sanning. Idag sorterar avancerade sorteringsanläggningar  plasten på ett effektivt sätt så nu kan vi på allvar dra igång återvinningen av alla plastförpackningar oberoende av vilken typ av plast det är.
 
Producera så lite sopor som möjligt
 
Inom EU arbetar vi med den så kallade avfallshierarkin, eller avfallstrappan som den mer populärt kallas. Den styr hur vårt avfall ska omhändertas och hur vi kan tänka när det gäller att producera så lite sopor som möjligt. Som nämnts ovan kan man hitta information om kommunernas riktlinjer på deras hemsidor.  "Gästrike återvinnare" tar ett steg längre och erbjuder skolor utbildning för elever i hur man återvinner.

Minimera
ditt avfall genom att shoppa så lite som möjligt, köp endast sådant som du verkligen behöver och välj bort förpackningar.
 
Återanvänd genom att först och främst laga saker som gått sönder. Sälj saker du inte längre använder. Kanske du själv kan hitta det du behöver på second hand eller Blocket? Låna och låna ut verktyg och annat i grannskapet så ökar gemenskapen och du sparar pengar. Kanske du kan hyra festkläder till den stora festen?
 
Återvinn så mycket som möjligt. Förpackningar och tidningar återvinns genom att lämna till lokala återvinningsstationer. Större prylar som möbler, vitvaror eller byggmaterial som på annat sätt inte kan återanvändas lämnas in på större återvinningscentraler. Detta är speciellt viktigt för miljöfarliga kemikalier, gamla elprylar och batterier.
 
Energiåtervinn sopor som inte kan återvinnas på annat sätt genom att slänga dem i hushållssoporna. Soporna går då till kraftvärmeverken som bränner dem och i utbyte får vi el och fjärrvärme.
 
Deponi är det som återstår för sådant som inte går att återvinna eller bränna. Det kan bero på att det inte går, t ex gamla speglar, eller att det är för farligt för miljön. Då läggs det på soptipp för förvaring.
 
*     *     *
 
Läs mer:

 



Bo & lev hållbart / Hållbarhet, återvinning / Permalink / 1
#1 - - Anonym:

Tack för bra info. Har du tagit examen i åter-vinneriet? Se ftiab.se/atervinneriet. Lycka till med det kvalificerade testet:-)

Svar: Ja, jag testade det. :-)
För en hållbar värld

Till top