Vad har Stora Barriärrevet gemensamt med Östersjön?

WWF har gjort en 6 minuter lång film om Stora Barriärrevet utanför Australiens kust och som på ett pedagogiskt sätt visar varför det är så viktigt att värna om det marina ekosystemet. Barriärrevet är världens största levande organism och finns sedan 1981 på Unescos världsarvslista. Flera studie visar att revet är allvarligt hotat av flera olika orsaker; den globala uppvärmningen, spridningen av giftiga kemikalier, läckage av näringsämnen från jordbrukens övergödning samt försurningen av havsvattnet. Trots stora insatser från myndigheternas sida för att rädda revet går utvecklingen i fel riktning. Risken är hög, enligt WWF, att allt liv kommer att dö ut inom 25 år. Ett rev som många är beroende av för sitt uppehälle, genom fiske, turism och alla arbeten som är kopplade till dessa näringar.
 
 
 
 
Östersjön
 
Östersjön har på många sätt liknande problem. En studie har visat att de döda havsbottnarna nu täcker en yta lika stor som Danmark. De största problemen är övergödning, spridning av kemiska föroreningar, överfiske och utsläpp av mikroplaster. En av de mest synliga effekterna för oss vanliga människor är den numer årliga algblomningen som brukar komma lagom till semestrarna. Ett annat tecken är de varningar vi läser om i media att vi inte äta Östersjöfisk för ofta på grund av för höga halter av hälsovådliga ämnen. Eller rapporter om att torskbeståndet är på en alarmerande låg nivå.
 
På senare tid har vi också fått lära oss att fisk äter plast. En studie som kom ut nyligen visar hur aborrlarver föredrar mikroplast framför plankton som är deras naturliga föda. Resultatet är nedslående; aborrlarvernas tillväxt försämrades och de uppvisade ett förändrat beteenden jämfört med de som ätit plankton. Bland annat blev de slöare och de reagerade inte på doften av rovfisk vilket ledde till en betydligt högre dödlighet. Oroväckande är att studien skedde vid lägre koncentrationer av mikroplaster än vad man kan finna i vissa områden i Östersjön.  Plasten kommer från flera olika håll, t.ex.: nedskräpning där plasten långsamt bryts ned till allt mindre bitar, plastfibrer från kläder i fleece och andra plastbaserade textilier, slitage från däck samt mikroplast som finns i rengöringsmedel, smink och hudvårdsprodukter. Vissa forskare tror att mikroplasten kan vara en av orsakerna till att fiskbestånden minskat så drastiskt på senare tid.
 
 
Van Gogh from Space
Ohållbar utveckling
 
Det vi ser är bara toppen av ett isberg och det som håller på att ske i våra hav är långt ifrån hållbart. Minst lika ohållbart som klimatförändringarna. Istället för att vänja oss vid algblomning eller larmrapporter av olika slag, borde vi ta dem som varningstecken på att något är fel. Riktigt fel. Även om kunskapen fortfarande är låg om de långsiktiga konsekvenserna av både hormonstörande ämnen, fettlösliga gifter och mikroplaster, så borde vi dra i nödbromsen när varningstecknen är så tydliga. Det är riktigt komplexa system som vi påverkar med våra utsläpp och innan vi fullt ut förstår hur vi påverkar haven bör vi tillämpa försiktighetsprincipen, dvs. att avstå från sådant som vi inte med stor säkerhet vet är ofarligt.
 
Vad kan vi konsumenter göra?
 
Här måste naturligtvis våra politiker i första hand agera. Även näringslivet måste ta sitt ansvar. Övergödningen måste upphöra, fossila bränslen fasas ut, spridningen av kemiska föroreningar som påverkar ekosystemen måste stoppas och plastproblematiken måste tas på största allvar. Under tiden som våra politiker, jordbruket och näringslivet försöker hitta hållbara lösningar får vi konsumenter visa vägen och tala om vad vi vill ha. Här är några tips som driver på utvecklingen i en mer hållbar riktning och som på sikt kan vända utvecklingen:
  • Köp alltid MSC-, ASC eller KRAV-märkt fisk. Se WWF:s fiskguide
  • Köp ekologisk och närodlad mat
  • Se över din energianvändning av el, värme och transporter, byt fossilt till förnybart.
  • Sluta köpa plastkassar och plastredskap. Dessa bryts ned långsamt i mindre och mindre bitar och blir till föda för djur och fiskar. I sopåtervinningen blir de till växthusgaser.
  • Köp ekologiska kläder av förnybara material. Fleece och polyester tillverkas av fossila råvaror och de avger stora mängder mikroplaster till avloppet vid tvätt.
  • Köp miljövänliga rengöringsmedel, hygienprodukter samt smink och hudvårdsprodukter – utan tillsatser av mikroplaster.
Det gemensamma för Stora Barriärrevet och Östersjön är den ohållbara utvecklingen. Och tyvärr vet vi att det här gäller fler hav.
 
*     *     *
Nedre bilden: Nasa (CC 2.0)
 
Läs mer:


Aktuellt / Stora Barriärrevet, Östersjön / Permalink / 1
#1 - - Karla:

Tungt, men viktigt att vi gör något. :-(

Till top