För en hållbar värld

 

Härligt eller skrämmande? Båda delar kan jag tycka. Härligt med värme och sol, men visst undrar man? Här måste vi skilja på enstaka vädersystem som vårt nu långvariga högtryck, och klimatet på lång sikt. De enstaka vädersystemen bevisar inte att vi har en pågående klimatförändring, vare sig det är högtryck med sol och värme, stormar och intensiva störtregn, eller långvariga köldperioder. Det är frekvensen av de olika typerna av väder som visar i vilken riktning klimatet är på väg. Då är till exempel årsmedeltemperaturen en utmärkt indikator, liksom frekvensen av antalet värmeböljor och köldperioder.

 

Metereologer talar om högtrycksblockeringar och årstidsförskjutningar. Forskare talar om tröskeleffekter där klimatförändringarna blir självgenererande och accelererar som följd. Aldrig tidigare har människor andats en atmosfär med så hög halt av koldioxid som den vi har idag och den fortsätter att öka. Idag har medeltemeperaturen ökat med mellan drygt 1 grad, och enligt flera klimatforskare kommer det att bli svårt att hålla oss under 1,5 graders temperaturhöjning som klimatavtalet rekommenderar som en gräns som vi helst borde hålla oss under eftersom riskerna och konsekvenserna blir allt mer ödesdigra och kostsamma därefter. Övre gränsen som klimatavtalet stipulerar och som alla länder har att förhålla sig till är maximala 2 graders medeltemperaturhöjning.

 

 

 

Världsnaturfonden är tydliga med att den globala uppvärmningen kommer att få katastrofala följder. Vi har alla hört om smältande glaciärer, stigande havsnivåer och mer extrema väder. Men tänker vi på konsekvenserna av dessa för mänskligheten på jorden? Att vi hotar vår egen existens? Ju varmare klimat desto större risk utsätter vi oss för. Med ett varmare klimat följer många problem som möjligheterna att bedriva effektiva jordbruk, antalet skogsbränder och omfattningen av dem ökar, rent vatten blir en bristvara och sjukdomar som tidigare begränsats till vissa geografiska områden sprids till nya områden. Risken för politisk inistabilitet och väpnade konflikter ökar i takt med att människor inte kan försörja sig. Antalet miljöflyktningar beräknas öka från dagens ca 25 miljoner till ca 200 miljoner år 2050. Många viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem hotas redan idag, och forskare talar om att vi befinner oss i en sjätte massutrotning på jorden.

 

Konsekvenserna är redan synliga och mätbara idag. Utanför våra fönster, utan att vi märker det. Enligt Världsnaturfondens rapport "Living planet 2016" har 58 procent av beståndet av alla fåglar, fiskar och däggdjur redan försvunnit, jämfört med 1970. År 2020 beräknas två tredjedelar av alla ryggradsdjur ha försvunnit. Vi talar nu – inte sen.

 

Experter och forskare försöker febrilt få uppmärksamhet från våra beslutsfattare världen över, både i regeringar och i näringslivet. För nu börjar det bli bråttom. Den största frågan jag ställer mig just nu är hur många fler rapporter vi måste få innan vi börjar agera? Alltså, att agera med tillräcklig kraft och engagemang så att vi verkligen gör skillnad. För än har vi inte hejdat utvecklingen eller påbörjat resan mot en mer hållbar livsstil.

 

Vi i Sverige tillhör ett av de länder i världen som belastar klimatet och miljön allra värst. Detta trots att Sverige ofta ses som en förebild vad gäller klimat- och miljöarbete. Skillnaden beror på hur man räknar. Geografiskt, där importerade varor och internationella flygresor inte ingår i kalkylen, ger ett bra resultat. Men om vi räknar ur ett konsumtionsperspektiv, där importerade varor och internationella flygresor ingår i beräkningen, ser situationen riktigt dålig ut för oss svenskar. Vi blir dessutom sämre med tiden, bara de senaste 20 åren har våra utsläpp ökat med 17 procent, mycket beroende på att vi konsumerar mera och flyger allt oftare internationellt.

 

Bli en förebild, bli en planetskötare, börja idag!