Vi svenskar vill gärna bidra till minskade klimatförändringar. Hela 96 procent är villiga att ändra sina vanor enligt en undersökning som gjordes hösten 2018. Men att sluta flyga på utlandssemester, det vill vi inte. Så hur är det? Hur bidrar vi bäst till att minska klimatförändringarna? Och innebär det att jag måste sluta flyga?
I en Sifoundersökning som Ticket genomförde i höstas framgår att vi svenskar är positiva till att bidra till klimatets bästa. Vi vill gärna stödja våra unga i kampen mot klimatförändringarna genom att sopsortera, minska användningen av plast, äta lokalproducerade varor och mindre kött. Det är bra och det bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Men vet vi vad som egentligen ger den bästa effekten för att minska just klimatutsläppen?
Sverige är bäst - men vår livsstil bland de tio värsta i världen
Vi kan ofta läsa och höra hur bra vi är i Sverige på miljö och att vi ligger långt fram. Vi är bra, sett ur det geografiska perspektivet, dvs där enbart utsläpp förorsakade innanför Sveriges gränser räknas in. Förklaringen är att vår el och fjärrvärme till största del produceras fossilfritt med kärnkraft och vattenkraft, och att stora delar av vår produktion har flyttat till andra länder.
Ser vi ur perspektivet livsstil och konsumtion är vi istället ett av de tio värsta länderna i världen att släppa ut växthusgaser. Det beror på att cirka hälften av vår konsumtion importeras och att vi är det folk i världen som flyger mest internationellt. I konsumtionsperspektivet räknas alla utsläpp in som är kopplade till det vi konsumerar, från råvara till slutanvändning och avfallshantering, oavsett i vilket land utsläppen sker. Även våra internationella flygresor ingår.
I det här inlägget ska vi titta närmare på hur vår livsstil påverkar klimatet och hur vi genom vår privata konsumtion kan bidra till en mer hållbar utveckling.
Vad i vår konsumtion är den största boven?
Beroende på vår personliga livsstil belastar vi klimatet olika mycket. De största utsläppen kommer från våra transporter, den mat vi äter, vårt boende och vår shopping. Ju mer pengar vi har att spendera desto större tenderar vi att bo, ha större bilar, flyga oftare och köpa fler prylar. Ju mer vi konsumerar desto mer belastar vi klimatet och miljön. Bilden nedan visar ett ungefärligt genomsnitt för oss svenskar och var utsläppen kommer ifrån genom vår konsumtion.
Att återvinna glas, papper, plast, metall osv. är också viktigt, speciellt ur ett resursperspektiv. Vi sparar stora mängder råvaror och energi, men bidraget till minskade klimateffekter är endast ca en tiondel jämfört med att minska sina transporter. Att byta till enbart LED-lampor bidrar än mindre till klimatet, ca en tjugondel, men är bra för miljön och plånboken.
Flygets inverkan
I snitt per år kör vi bil 1200 mil och flyger 1,4 utlandsresor till typ Spanien. Resor med bil och flyg ger i princip samma utsläpp av koldioxid per km förutsatt att bilen drivs med bensin eller diesel och att du är ensam i bilen. Men flygets klimatpåverkan är ungefär dubbelt så stor på grund av att utsläppen sker på hög höjd. Och enkelheten i att flyga gör att vi transporterar oss så väldigt mycket längre sträckor än vi annars skulle göra och därmed påverkar flyget klimatet så mycket mer.
Vi svenskar reser i snitt 5 gånger mer än det globala genomsnittet. Det har blivit så enkelt och billigt att flyga att det har blivit en naturlig del av vår livsstil. Många av oss flyger betydligt mer än snittet på 1,4 resor till typ Spanien per år och det är här de riktigt stora personliga utsläppen kommer in. Ett enkelt räkneexempel: Säg att du flyger 4 resor inom Europa och 1 långresa till Thailand på ett år, då släpper du ut lika mycket som genomsnittssvensken gör totalt sett, enbart på dina flygresor. Bilden nedan visar hur antalet flygresor dramatiskt ökar utsläppen.
Tillhör du kategorin som flyger ofta så blir flyget den enskilda aktiviteten som orsakar störst klimatpåverkan i din livsstil. Jamen, säger många, flyget står för ju bara för 4-5 procent av den globala klimatpåverkan när man räknar med höghöjdseffekterna. Men om flygetets klimatpåverkan vore ett land så skulle det redan idag vara världens sjunde största. Och då ska vi veta att det är endast ca 3 procent av världens befolkning som flög någon gång under 2017, och det är ca 18 procent som flugit någon gång i sitt liv. Blicker vi då framåt och ser den ökande trenden att fler och fler människor i världen flyger allt mer, då är vi riktigt illa ute.
Tills dess att flygbolagen löst problemen kring sin klimatpåverkan, så är att välja bort flyget ett mycket effektivt sätta att minska sina privata klimatutsläpp. Den allra viktigaste rent av, om du är en av dem som flyger ofta.
Så här bidrar du bäst till att minska klimatförändringarna
- Minska flyget till ett minimum tills dess flygbolagen kan erbjuda fossilfria flygresor
- Minska bilkörandet, åk tåg, kollektivt, gå och cykla mer
- Ät mindre kött och mer vegetariskt, välj närproducerat och efter säsong. Släng mindre mat.
- Shoppa mindre, såsom kläder, skor och prylar. Köp begagnat, hyr och låna. Och använd det du har längre.
- Köp grön energi (el och värme) för att driva på energibolagen att investera i grön energi
- Minska din energiförbrukning och återvinn ditt avfall (avfallstrappan).
Som sagt, att återvinna ger långt ifrån lika kraftfull effekt på klimatpåverkan som att t.ex. minska på flygandet, men det är ändå viktigt för att spara på jordens resurser och miljöbelastning. Att återvinna är att tänka i cirkulärt resursutnyttjande och det är därför viktigt att vi fortsätter.
Hur bråttom är det?
Det är bråttom. Klimatforskare menar att vi har ungefär 10 år på oss att vända utvecklingen. Klimatförändringarna är redan här och bara under 2017 beräknade FN kostnaderna för de klimatrelaterade katastroferna i världen till 4.500 miljarder kr. Så ju snabbare vi ställer om desto mindre omfattande och kostsamma blir effekterna.
Ansvaret för att ställa om ligger inte bara på oss konsumenter, utan i allra högsta grad på både politiker och företagen. Men vi måste alla bidra för att omställningen ska bli en verklighet. Eftersom allt hänger ihop; konsumtion, produktion och politik.
