För en hållbar värld

Rött kött påverkar hälsan

Att vi äter för mycket rött kött är både läkare och forskare eniga om. Bara sedan 1990-talet har vi ökat konsumtionen med nära 40 procent. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi inte äta mer än 500 gram rött kött per vecka, dvs. kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

Anledning är att för stor konsumtion leder till en rad olika sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar. Kött är svårt att bryta ned för magen och det ställer till problem. Ca 10 procent av köttet hinner inte brytas ned innan det når tjocktarmen. Där angrips det av bakterier som då bildar bl.a. nitrosaminer – ett känt cancerogent ämne som kan ge upphov till inflammationer och i förlängningen cancer. Dessutom innehåller kött mättade fetter, och det utgör också en hälsorisk.

Värst är det med charkprodukter, d.v.s. kött som processats och konserverats med nitrit, salt eller rökning. Exempel är korv, rökt skinka, bacon, kassler, leverpastej och blodpudding. Av de 500 gram rött kött som rekommenderas per vecka bör endast en liten del vara chark.

Hur vi tillagar köttet har också en stor inverkan på hälsan. Grillat och stekt kött är värst då cancerogena ämnen bildas under själva tillagningen. Bäst är långkok där köttet till slut ramlar isär. Då har kroppen bättre möjlighet att bryta ned köttet.

Köttet är en viktig källa till protein och de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer. Om man tänker sig att sluta äta kött så är det viktigt att hitta alternativa källor till dessa näringsämnen då de är viktiga för kroppen.

Uppfödning av nötkreatur påverkar klimat

Att producera nötkött kräver stora mängder färskvatten, stora arealer åkermark för foderproduktion och djuren själva pruttar ut metan som är en växthusgas. För att producera ett kg nötkött går det åt 15 000 liter vatten och ca hälften av jordens åkermarker används för att producera foder.

Konventionell djurhållning sker i ett så kallat brutet kretslopp och med kraftfoder av spannmål och importerat sojaprotein, något som djuren normalt inte äter naturligt. Fodret odlas fram med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel, och transporteras långa sträckor innan det når djuren.

Sojan produceras företrädelsevis i Sydamerika, i känsliga miljöer där regnskog skövlats för att ge plats åt odlingarna. Det innebär i sin tur att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att man får stora utsläpp av koldioxid, både från träden som försvinner och det kol i jorden som oxideras. Sammanlagt beräknas ca 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser komma från köttproduktion.

I en hållbar uppfödning av nötkött är målet att skapa ett naturligt kretslopp på den egna gården, med vallodling och där djurens gödsel återförs till jorden. Vallodlingen binder stora mängder kol i marken som kompenserar mer än väl för nötkreaturens utsläpp av metangas. Djuren äter främst det de är skapta för, d.v.s. gräs och klöver från den egna gården. Och betet håller landskapen öppna vilket gynnar den biologiska mångfalden.

I en KRAV-certifierad djuruppfödning har man kommit långt i kretsloppsfilosofin och ekologiskt foder, och är det bästa alternativet både ur miljösynpunkt, klimatet och djurvälfärden.

Djurhållning som tål granskning

Välj kött med omsorg för att möta de tre stora köttutmaningarna.

• Svenskt KRAV-märkt kött
• Tillaga det hälsosamt, allra helst långkok 
• Ät max 500 g kött per vecka för hälsan skull. För klimatet: ät ännu mindre och kompensera då för näringsinnehållet.

 Läs mer:

• Allt nötkött är inte dåligt för klimatet
• 5 argument varför du ska välja ekologisk och närproducerad mat