Det finns ingen PLANET B

Atardecer Seattle 2014 08 Ni har säkert hört det tidigare – det här med att det inte finns någon planet B. Och det vet vi ju alla att det inte finns. De flesta av oss är också medvetna om att vår livsstil rejält tär på jordens resurser och att vi utsätter naturens ekosystem för stora påfrestningar. Så stora att vi riskerar att förgöra vår egen livsmiljö. Ja, det är obehagligt att tänka på. Verkligen. Men att fortsätta att blunda duger inte längre.

I ett försök att skapa uppmärksamhet kring klimatproblematiken har 154 australiensiska forskare inom olika områden som klimat, marina miljöer, biologi och medicin skrivit ett öppet brev till premiärminister Turnbull. De kräver omedelbara åtgärder enligt de budskap som klimatforskarna förespråkar. Huvudbudskapet är:

  • Vi människor utför ett massivt experiment med den här planeten. Den enda planeten vi har. Vi vet att konsekvenserna av en okontrollerad global uppvärmning skulle vara katastrofal, därför har vi människor en övergripande och långsiktig skyldighet för den här planeten och de generationer som kommer efter oss.

    Parisavtalet, som förvisso inte är bindande, och den globala uppvärmningen har fått minimal uppmärksamhet i de senaste politiska valen runt om i världen. Regeringar i alla länder agerar just nu för en storskalig nedläggning av planetens ekosystem och hotar därmed att stora delar av jorden blir obeboelig.


    Vi uppmanar den australiska regeringen att ta itu med de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna och att göra det som krävs för att skydda framtida generationer och planetens natur. I praktiken innebär detta en kraftfull minskning av Australiens koldioxidutsläpp och export av kol – medan det fortfarande finns tid.


Min stora förhoppning är att Australiens regering lyssnar på forskarna. Det är nämligen det vi alla måste göra. Och då talar jag inte om köpt forskning från olika typer av intressenter, utan oberoende icke styrd forskning. Många minns ozonproblematiken på 1980-talet som slutade lyckligt just därför att världens ledare lyssnade på vetenskapen. Saken var att det skyddande lagret av ozon höll på att brytas ned på grund av våra utsläpp av framför allt freoner. Konsekvenserna av fortsatta utsläpp skulle bli att allt liv på jorden utsattes för livshotande UV-strålning. 1987 kunde den första internationella överenskommelsen på miljöområdet tecknas där man införde ett förbud mot användning av freoner. Och länderna agerade. Nedbrytningen av ozonskiktet har avstannat och forskarna förväntar sig en återhämtning av de hål som en gång skapades.

Visserligen var det enklare att byta ut freonerna än det är att ersätta de fossila bränslena. Hela vår välfärd bygger på användning av kol, olja och naturgas. Men det går och det finns lösningar. Och vi har ett internationellt avtal. Så nu handlar det om att snabbt börja agera. Vi får inte blunda längre, varken politiker, företagare eller konsumenter. Även om mycket händer, så räcker det inte. Det går för långsamt. För sanningen är, som de australiska forskarna säger, att det inte finns någon PLANET B.

 

Läs mer:

Aktuellt / planet B / Permalink / 0

Idag är en tankvärd dag – Overshoot Day 2016

Idag är den så kallade "Overshoot Day", dagen då vi förbrukat alla de resurser som jorden förmår att återhämta och förnya under ett år. Dagen då Overshoot Day inträffar sker tidigare och tidigare för varje år. Förra året var det den 13 augusti och året dessförinnan 19 augusti. 1987 var det den 19 decemeber. 
 
Vad innebär det att jordens förnybara kapacitet är förbrukat? Det handlar om den  förmåga planeten har att skapa rent vatten, ren luft, mat och skydd. Allt sådant som vi är beroende av. Ett konkret exempel på vårt ohållbara sätt att exploatera jordens resurser är överfisket, vi tar ut mer fisk från haven än vad de förmår att reproducera. Fortsätter vi i samma takt som idag är risken överhängande för att fisken tar slut i haven. Ett annat exempel är skogsskövlingen som numer står för ca 20 procent av alla utsläpp av växthusgaser. När skog huggs ned snabbare än ny skog hinner växa upp, minskar  mängden koldioxid som binds i träden och hamnar istället i atmosfären där den bidrar till klimatförändringarna. Tillgången på färskvatten är ytterligare ett exempel. Ju mer färskvatten vi använder för att producera mat och kläder, och ju större klimatförändringar vi tillåter, desto större är risken för färskvattenbrist. För första gången har vi haft problem med vattentillgången i sydöstra Sverige i år, så problemet gäller även oss.
 
Från och med idag lever vi alltså på krita, dvs på framtida generationers resurser. Risken är stor att vi själva kommer att drabbas av vår ohållbara livsstil med klimatförändringar, vatten- och matbrist. Det här är ett globalt problem som världens ledare måste samarbeta om för att säkerställa att vi människor inte förgör oss själva. Så krasst är det.
 
Vad gör vi då? Framför allt; stöd politiker som tar de globala problemen på allvar, de som vågar ta svåra beslut och som vågar investera i ett mer hållbart samhälle. Det här gäller även företag, så välj arbetsgivare med omsorg. Sist men inte minst kan vi konsumenter visa vad vi vill genom att konsumera hållbart. Tips på det hittar du här på bloggen.
 
 
Läs mer:
 
 
 
Aktuellt / Overshoot Day / Permalink / 0

Sverige är bäst i världen på hållbarhet!

 
Foto: Lars Östberg, midsommarnatt
 
Nu är det slut på bloggsemestern och dags för höstens första inlägg. Vilken underbart fin sommar det har varit, alla batterier är laddade och det är med stor tillförsikt som jag ser fram emot denna höst. Mer om detta i kommande inlägg.
 
En anledning till min positiva inställning är att Sverige har rankats som bäst i världen på hållbarhet. Ett nytt index har tagits fram för att se hur väl olika länder uppfyller målen i Agenda 2030, FN:s nya mål för hållbar utveckling som världens länder enades om under 2015. SDG-index, sustainable development goals index, som det nya indexet heter, rankar länderna sins emellan för hur väl de uppfyller målen. Och här ligger Sverige bäst till. Se tabellen bredvid och hitta den fulla rapporten här.
 
I rapporten från Sustainable development solutions network och den tyska Bertelsmannstiftelsen har man använt tre olika metoder för att rangordna de 147 länder som ingår i jämförelsen. De 34 länder som inte är med beror på bristande information. I alla de tre beräkningsmetoderna hamnar Sverige på första plats. Vilket är både hedrande och något vi ska vara stolta över. Vår regerings ambition är att vara ett föregångsland, vilket man i och med detta kan säga att vi är.
 
Agenda 2030
 
Agenda 2030, SDG-målen, består av 17 huvudmål och 169 delmål, alla med avsikt att driva utvecklingen i en mer hållbar riktning, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Målet är att skapa en mer rättvis, jämställd och säkrare planet där även framtida generationer kan leva ett bra liv. Enligt vetenskapen skapar miljöförstöring, sociala orättvisor och stora ekonomiska klyftor oöverskådliga problem för oss människor, som till exempel recession, flyktingströmmar, klimatförändringar, massutrotning av arter, krig och brist på mat och vatten. Problemen har inga geografiska gränser utan drabbar alla. Problem som starkt påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt och som kommer att påverka oss alla. Stabilitet på alla nivåer är därför avgörande för att skapa en långsiktigt hållbar framtid för mänskligheten, en värld som är fredlig, inkluderande och med en sund ekonomisk fördelning.
 
 
Än är Sverige inte i mål
 
Trots vår placering har även Sverige långt kvar innan målen är nådda i Agenda 2030. För oss handlar det till stor del om att bli bättre på miljömässig hållbarhet, som till exempel att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser och att få alla företag att ställa om till att bli långsiktigt hållbara. Men också om social hållbarhet och att bevaka och utveckla våra demokratiska principer, jämställdheten, de mänskliga rättigheterna och den ekonomiska fördelningen i samhället. Något som vi kanske tar allt för mycket för givet i vardagen och glömmer bort att värna om.
 
Skulle vi istället titta på svenska konsumenters belastning, och räkna med importerade produkter och internationella resor, då ser situationen väldigt annorlunda ut. Då tillhör vi ett av de länder som belastar miljön och klimatet mest i världen. Två utmaningar som handlar om att påverka utlänska producenter och svenskarnas flygvanor.
 
Vill du lära mer om FN:s mål för hållbar utveckling?
 
I kommande inlägg kommer jag att beskriva vart och ett av de 17 målen, ett mål per inlägg. Tanken är att beskriva dem lite mer ingående och också ge exempel på vad vi som konsumenter kan bidra med för att driva utvecklingen i rätt riktning. Du kan följa inläggen under kategorin FN:s Agenda 2030. Här nedan i bilden kan ni se alla de 17 målen och mer finns att läsa på regeringens hemsida. Välkomna till en serie inlägg som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som konsument kan bidra.
 
Ser fram emot en hållbar höst tillsammans med er läsare!
 
Bild: The Global Goals, For Sustainable Development
 
 
Agenda 2030, Aktuellt / Agenda 2030, Hållbarhet, SDG index, hållbar utveckling / Permalink / 0
Till top