Det finns ingen PLANET B

Atardecer Seattle 2014 08 Ni har säkert hört det tidigare – det här med att det inte finns någon planet B. Och det vet vi ju alla att det inte finns. De flesta av oss är också medvetna om att vår livsstil rejält tär på jordens resurser och att vi utsätter naturens ekosystem för stora påfrestningar. Så stora att vi riskerar att förgöra vår egen livsmiljö. Ja, det är obehagligt att tänka på. Verkligen. Men att fortsätta att blunda duger inte längre.

I ett försök att skapa uppmärksamhet kring klimatproblematiken har 154 australiensiska forskare inom olika områden som klimat, marina miljöer, biologi och medicin skrivit ett öppet brev till premiärminister Turnbull. De kräver omedelbara åtgärder enligt de budskap som klimatforskarna förespråkar. Huvudbudskapet är:

  • Vi människor utför ett massivt experiment med den här planeten. Den enda planeten vi har. Vi vet att konsekvenserna av en okontrollerad global uppvärmning skulle vara katastrofal, därför har vi människor en övergripande och långsiktig skyldighet för den här planeten och de generationer som kommer efter oss.

    Parisavtalet, som förvisso inte är bindande, och den globala uppvärmningen har fått minimal uppmärksamhet i de senaste politiska valen runt om i världen. Regeringar i alla länder agerar just nu för en storskalig nedläggning av planetens ekosystem och hotar därmed att stora delar av jorden blir obeboelig.


    Vi uppmanar den australiska regeringen att ta itu med de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna och att göra det som krävs för att skydda framtida generationer och planetens natur. I praktiken innebär detta en kraftfull minskning av Australiens koldioxidutsläpp och export av kol – medan det fortfarande finns tid.


Min stora förhoppning är att Australiens regering lyssnar på forskarna. Det är nämligen det vi alla måste göra. Och då talar jag inte om köpt forskning från olika typer av intressenter, utan oberoende icke styrd forskning. Många minns ozonproblematiken på 1980-talet som slutade lyckligt just därför att världens ledare lyssnade på vetenskapen. Saken var att det skyddande lagret av ozon höll på att brytas ned på grund av våra utsläpp av framför allt freoner. Konsekvenserna av fortsatta utsläpp skulle bli att allt liv på jorden utsattes för livshotande UV-strålning. 1987 kunde den första internationella överenskommelsen på miljöområdet tecknas där man införde ett förbud mot användning av freoner. Och länderna agerade. Nedbrytningen av ozonskiktet har avstannat och forskarna förväntar sig en återhämtning av de hål som en gång skapades.

Visserligen var det enklare att byta ut freonerna än det är att ersätta de fossila bränslena. Hela vår välfärd bygger på användning av kol, olja och naturgas. Men det går och det finns lösningar. Och vi har ett internationellt avtal. Så nu handlar det om att snabbt börja agera. Vi får inte blunda längre, varken politiker, företagare eller konsumenter. Även om mycket händer, så räcker det inte. Det går för långsamt. För sanningen är, som de australiska forskarna säger, att det inte finns någon PLANET B.

 

Läs mer:

Aktuellt / planet B / Permalink / 0

Agenda 2030 – Mål 2 Ingen hunger

I det här inlägget kommer jag att beskriva det andra av de 17 så kallade SDG-målen (sustainable development goals) i Agenda 2030, dvs. FN:s mål för hållbar utveckling som alla länder måste förhålla sig till. Det andra målet handlar om att avskaffa hunger, säkra livsmedelsförsörjningen och att förbättra kosthållningen. Samt att främja ett hållbart jordbruk.
 
Den gemensamma synen bakom målsättningen, är att noll hunger bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen, hälsan, utbildningsnivån, jämlikheten och den social utvecklingen. Hunger och näringsbrist bromsar all sådan utveckling och är en förlorad potential i mänsklighetens utveckling. Tillgång till mat är en mänsklig rättighet, som varje land har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Därför är det hög tid nu, enligt FN, att ompröva hur vi odlar, delar och konsumerar livsmedel. Om det görs på rätt sätt kan jordbruket, fisket och skogen generera tillräckligt med näringsrik mat åt alla, samt försörja de som arbetar med detta. Samtidigt som vi skyddar miljön. Det finns alltså inget motsatsförhållande mellan hållbara jordbruk och livsmedelsförsörjning.
 
 
Delmål för varje land att uppfylla:
 
  1. Att senast 2030 ha avskaffat hunger och att säkerställa att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat, året om.

  2. Att senast 2030 ha avskaffat alla former av undernäring. Dessutom, senast 2025 nå målen som handlar om att stävja tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravidas, ammande kvinnors och äldre personers näringsbehov.

  3. Senast 2030 ska jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter ha fördubblats. Speciellt med fokus på producenter som är kvinnor, ursprungsbefolkning, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader och fiskare.

  4. Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion som succesivt förbättrar mark- och jordkvaliteten samt upprätthåller ekosystemen. Samtidigt som hållbara jordbruksmetoder utvecklas ska  produktiviteten ökas och grödornas motståndskraft mot klimatförändringar och extrema väderleksförhållanden stärkas.

  5. Senast 2020 se till att den genetiska mångfalden av utsäde, odlade växter och tamdjur upprätthålls. Detta genom välordnade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Därtill ska tillgängligheten av dessa främjas.

  6. Öka investeringar i infrastruktur på landsbygden, forskning och teknikutveckling, rådgivningstjänster för jordbrukare, samt i genbanker för växter och husdjur. Detta genom internationellt samarbete med fokus på utvecklingsländernas produktivitet.

  7. Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och osund konkurrens på världsmarknaden för jordbruksprodukter. Samt parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner och exportåtgärder med motsatt verkan, i enighet med Doharundan om ökad frihandel.

  8. Vidta åtgärder för att säkerställa fungerande livsmedelsmarknader och dess derivat. Tillgången till aktuell marknadsinformation ska säkerställas i syfte att begränsa stora svängningar i livsmedelspriser.
 
 
Fakta
(Källa FN Sustainable development Goals)
 
Just nu försämras statusen på våra odlingsbara jordar, sötvattnet, haven, skogar och den biologiska mångfalden i snabb takt på grund av det sätt som vi människor brukar dem på. Dessutom sätter klimatförändringarna extra press på alla naturtillgångar som vi är så beroende av för vår överlevnad. Det har gått så långt att människor inte längre kan livnära sig på t.ex. fiske eller jordbruk då förutsättningarna förändrats så drastiskt. Sedan 2008 beräknas dryga 25 miljoner människor tvingats flytta från sina hem på grund av klimatförändringarnas effekter. UNHCR beräknar att det år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktningar.
 
Sveriges utmaningar när det gäller mål 2 är befolkningens ökande övervikt och fetma. Och att säkerställa ett miljömässigt hållbart jordbruk och den biologiska mångfalden.
 
Om hunger:
  • I världen är en av nio personer undernärda (795 miljoner), varav 14,7 miljoner i USA och Europa.
  • Dålig kost orsakar nästan hälften av dödsfallen hos barn under fem år (3,1 miljoner).
  • Var fjärde barn i världen lider av hämmad tillväxt, i utvecklingsländer är samma siffra en av tre.
  • Två tredjedelar av alla hungrande människor återfinns i Asien.
  • 66 miljoner skolbarn går till skolan hungriga, varav hela 23 miljoner enbart i Afrika.
Om livsmedelssäkerhet:
  • Jordbruket tillhör den enskilt största arbetsgivaren i världen, cirka 40 procent av jordens befolkning livnär sig på jordbruket.
  • Det finns 500 miljoner små jordbruk runt om i världen som i utvecklingsländer försörjer 80 procent av det lokala livsmedelsbehovet.
  • Sedan början av 1900-talet har antalet olika grödor minskat med 75 procent vilket inneburit minskad biologisk mångfald, sämre näringstillförsel i maten, sämre försörjningsmöjligheter och icke hållbara jordbruksmetoder.
  • Om kvinnor hade samma tillgång till resurser som män, skulle antalet hungriga i världen minskas med upp till 150 miljoner.
 
Vad kan du och jag göra?
  • Köp mat från lokala jordbrukare med ekologiska och hållbara jordbruksmetoder.
  • Minska det egna matsvinnet.
  • Stöd politiker och företag som aktivt arbetar med frågorna.
  • Engagera oss i organisationer som främjar hållbar livsmedelsproduktion och mänskliga rättigheter.
  • Stöd hjälporganisationer som arbetar mot hunger.

 
Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världens länder kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra.
 
Källa: FN och regeringens hemsida.
Illustrationer: FN, Sustainable development goals
 
 
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s hållbarhetsmål, ingen hunger, livsmedelsförsörjning, mål 2, sdg målen / Permalink / 0

Agenda 2030 – Mål 1 Ingen fattigdom

I det här inlägget kommer jag att beskriva det första av de 17 så kallade SDG-målen (sustainable development goals) i Agenda 2030, FN:s mål för hållbar utveckling och som alla länder måste förhålla sig till. Målet handlar om att utrota fattigdom i alla dess former, för alla.
 
Begreppet fattigdom som avses här, har en bredare innebörd än vad man först tänker på. Förutom ekonomi, handlar målet även om brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet, och särskilt om kvinnors och flickors utsatthet.
 
Delmål för varje land att uppfylla:
 
  1. Senast 2030 avskaffa den extrema ekonomiska fattigdomen för alla människor, överallt. Här avses de som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag.

  2. Senast 2030, minst halvera den fattigdom som de enskilda nationerna själva definierar. För alla medborgare, barn som vuxna.

  3. Införa nationella sociala trygghetssystemen och tillhörande åtgärdsprogram, inklusive ett grundskydd för alla. Och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och utsatta.

  4. Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor har lika rätt till ekonomiska resurser och samma möjlighet att äga och kontrollera olika former av egendom, som mark, arv och naturresurser. Samt ha lika tillgång till grundläggande tjänster, ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrofinansiering. Gäller alla människor, särskilt fattiga och utsatta.

  5. Senast 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och utsatta människorna, samt minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga katastrofer.

  6. Säkra en betydande resursmobilisering i syfte att ge utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade, tillräckliga och förutsägbara medel för att kunna genomföra projekt och politik med avsikt att avskaffa all form av fattigdom.

  7. Upprätta sunda politiska ramverk på nationell, regional och internationell nivå, som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, samt främjar ökade investeringar med avsikt att avskaffa fattigdom.
 
Fakta:
 
Fattigdom har många dimensioner. Den orsakas av arbetslöshet, social utslagning, sjukdom och andra faktorer som hindrar människor från att vara produktiva och att kunna utnyttja sin fulla potential. Det är väl känt att fattigdom och växande klyftor i samhället är skadligt för den ekonomiska tillväxten och undergräver den sociala sammanhållningen, skapar  politiska och sociala spänningar, och ytterst driver fram instabilitet och konflikter. Fattigdom angår därför oss alla och måste bekämpas till varje pris.
 
Absolut fattigdom finns inte i Sverige idag, men vi har utmaningar i växande ekonomiska klyftor och ojämlikhet. Därför är mål 1 relevant även för Sverige.
 
  • 836 miljoner människor lever idag i extrem fattigdom.
  • Cirka en av fem personer i utvecklingsländer lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag, en överväldigande majorietet av dessa lever i Sydasien och i Afrika söder om Sahara.
  • En stor andel av de som lever i extrem fattigdom hittar man oftast i små, instabila och konfliktdrabbade områden.
  • 30 miljoner barn växer upp fattiga i världens rikaste länder.
  • Ett av fyra barn under fem år i världen är inte tillräckligt långa för deras ålder.
  • Varje dag under 2014, var 42 000 människor tvungna att lämna sina hem för att söka skydd på grund av konflikt.
 
Vad kan du och jag göra?
  • Stödja hjälporganisationer som arbetar med fattigdomsbekämpning.
  • Stödja politik som främjar fattigdomsbekämpning (och hela Agenda 2030).
  • Engagera oss i organisationer som främjar mänskliga rättigheter, jämställdhet och fattigdomsbekämpning.
 
Agenda 2030 – FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling för perioden 2016 – 2030.
 
Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världen kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra.
 
 
 
 Källa: FN och regeringens hemsida.
Illustrationer: FN, Sustainable development goals
 
Läs mer:
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s hållbarhetsmål, FN:s mål för hållbar utveckling, ingen fattigdom, mål #1, mål 1 / Permalink / 0
Till top