Agenda 2030 – Mål 14 Hav och marina resurser

Mål 14 handlar om att bevara och nyttja haven på ett hållbart sätt så att havens fruktbarhet bevaras för framtida generationer. Målet är att uppnå friska och produktiva hav.
 
Trycket är hårt på haven, det handlar om föroreningar, avfall, mikroplaster, utfiskning, försurning och exploatering av naturresurser. Haven spelar en nyckelroll för människors försörjning av mat. Men många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och hotas av utrotning. Därför krävs kraftfulla åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. Skydd och restaurering av kust och havsområden är också viktiga åtgärder som krävs för att bevara den biologiska mångfalden men även i kampen mot klimatförändringar.

Sverige står inför en rad utmaningar för att klara målen i mål 14. Bland annat övergödning och spridning av kemiska ämnen.
 
Delmål för mål 14
  • Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i haven, marint skräp, mikroplaster, utsläpp och tillförsel av näringsämnen.

  • Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem.

  • Minimera och åtgärda havsförsurningens konsekvenser.

  • Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske samt destruktiva fiskemetoder.  Målet är också att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag.

  • Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt.

  • Senast 2020 förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske. Avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner. Hänsyn ska tas till utvecklingsländernas situation.

  • Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser. Bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, vattenbruk och turism.

  • Öka den vetenskapliga kunskapsbasen och överföra havsteknik till utvecklingsländerna, i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfalden.

  • Säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader.

  • Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).

Fakta (Källa FN Sustainable development Goals)

  • Så mycket som 40 procent av världshaven påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som föroreningar, utarmat fiske och förlust av kustområden
  • Över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för deras försörjning.
  • Globalt uppskattas marknadsvärdet för marina resurser till 3 biljoner dollar per år eller cirka 5 procent av den globala BNP.
  • Stöd till fiske bidrar till att snabbt minska antalet fiskarter och förhindrar insatser för att rädda bestånden.
Vad kan du och jag göra?
  • Köp fisk som är miljömärktt och ej utrotningshotat. Följ WWF:s fiskguide.
  • Minska dina utsläpp av fossil koldioxid.
  • Använd mindre plast, speciellt i kläder som ger upphov till mikroplaster i haven.
  • Använd så lite kemikalier, hygienartiklar och rengöringsmedel som möjligt och köp enbart miljömärkta sådana.
 
Agenda 2030
 
 
 
 
Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världens länder kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra

Källa: FN och regeringens hemsida.

Illustrationer: FN, Sustainable development goals

 

Läs mer:

 

 

Agenda 2030 / Agenda 2030, hav, marina resurser, mål 14 / Permalink / 0

Tack Eva Alderborn för fina lovord om vår bok "Hållbara affärer"

Boken Hållbara affärer riktar sig främst till företagens ledning, styrelse och ägare, som vi skrivit tidigare om. Då blir man extra glad när någon utanför denna målgrupp tycker att boken är läsvärd för ALLA. Stort tack för dessa fina ord!

Eva Alderborn, rektor, lärare och skribent:
Mitt i floden av katastrofrapporter flyter detta hoppfulla dokument fram. Hållbarhetskampen förs inte bara av politiker och gräsrötter. Det finns en medvetenhet även inom näringsliv och finansvärld, och några föregångare visas här. Låt dig inte hindras av titeln, boken bör läsas av oss alla. Den ingav hopp, gav mig ett bredare perspektiv och är något så ovanligt som en brygga mellan olika aktörer för en hållbar värld. Och det är riktigt bra! Läs den du med!

 

Läs mer:

Aktuellt / eva alderborn, hållbara affärer / Permalink / 0

Vill du äta rött kött? 3 tips på hur.

Det debatteras mycket om att minska vårt köttätande. Men hur är det? Kan man inte unna sig en god biff då och då? Och behöver inte kroppen både proteinet och järnet? Vilket kött ska man i så fall välja för att göra så lite skada som möjligt?
 
Låt oss titta lite närmare på de tre främsta köttutmaningarna: Hälsan, klimatet och djurhållningen.

 

Rött kött påverkar hälsan

Att vi äter för mycket rött kött är både läkare och forskare eniga om. Bara sedan 1990-talet har vi ökat konsumtionen med nära 40 procent. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi inte äta mer än 500 gram rött kött per vecka, dvs. kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

Anledning är att för stor konsumtion leder till en rad olika sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar. Kött är svårt att bryta ned för magen och det ställer till problem. Ca 10 procent av köttet hinner inte brytas ned innan det når tjocktarmen. Där angrips det av bakterier som då bildar bl.a. nitrosaminer – ett känt cancerogent ämne som kan ge upphov till inflammationer och i förlängningen cancer. Dessutom innehåller kött mättade fetter, och det utgör också en hälsorisk.

Värst är det med charkprodukter, d.v.s. kött som processats och konserverats med nitrit, salt eller rökning. Exempel är korv, rökt skinka, bacon, kassler, leverpastej och blodpudding. Av de 500 gram rött kött som rekommenderas per vecka bör endast en liten del vara chark.

Hur vi tillagar köttet har också en stor inverkan på hälsan. Grillat och stekt kött är värst då cancerogena ämnen bildas under själva tillagningen. Bäst är långkok där köttet till slut ramlar isär. Då har kroppen bättre möjlighet att bryta ned köttet.

Köttet är en viktig källa till protein och de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer. Om man tänker sig att sluta äta kött så är det viktigt att hitta alternativa källor till dessa näringsämnen då de är viktiga för kroppen.

 

Uppfödning av nötkreatur påverkar klimat

Att producera nötkött kräver stora mängder färskvatten, stora arealer åkermark för foderproduktion och djuren själva pruttar ut metan som är en växthusgas. För att producera ett kg nötkött går det åt 15 000 liter vatten och ca hälften av jordens åkermarker används för att producera foder.

Konventionell djurhållning sker i ett så kallat brutet kretslopp och med kraftfoder av spannmål och importerat sojaprotein, något som djuren normalt inte äter naturligt. Fodret odlas fram med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel, och transporteras långa sträckor innan det når djuren.

Sojan produceras företrädelsevis i Sydamerika, i känsliga miljöer där regnskog skövlats för att ge plats åt odlingarna. Det innebär i sin tur att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att man får stora utsläpp av koldioxid, både från träden som försvinner och det kol i jorden som oxideras. Sammanlagt beräknas ca 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser komma från köttproduktion.

I en hållbar uppfödning av nötkött är målet att skapa ett naturligt kretslopp på den egna gården, med vallodling och där djurens gödsel återförs till jorden. Vallodlingen binder stora mängder kol i marken som kompenserar mer än väl för nötkreaturens utsläpp av metangas. Djuren äter främst det de är skapta för, d.v.s. gräs och klöver från den egna gården. Och betet håller landskapen öppna vilket gynnar den biologiska mångfalden.

I en KRAV-certifierad djuruppfödning har man kommit långt i kretsloppsfilosofin och ekologiskt foder, och är det bästa alternativet både ur miljösynpunkt, klimatet och djurvälfärden.

Djurhållning som tål granskning

 
Djurhållningen är ofta ett sorgligt kapitel. Ofta ser vi bilder på grisar som trampar ihjäl varandra för att de har det för trångt, eller djurtransporter som stressar ihjäl djuren. Om vi konsumenter såg det med egna ögon skulle vi aldrig välja att köpa köttet från sådana producenter.
 
WWF kallar det djurvälfärd och det handlar om hur djuren mår och har det, t.ex. att främja djurens hälsa och att de får utlopp för sitt naturliga beteende. Samt att de ska slippa känna stress inför slakten. Djuren får ofta antibiotika i förebyggande syfte och hormoner för att växa snabbare. Något som slår tillbaka på oss själva i förlängningen med t.e.x multiresistenta bakterier.
 
Svenska uppfödare har högre krav på sig både på djurhållning och användning av antibiotika. Vi är det land som använder minst antibiotika i världen och det gör att Sverige än så länge har små problem med multiresistenta bakterier. Problemet är att de större kraven på djuruppfödningen kostar mer och betingar ett högre pris på köttet i butiken. Ett mer värdefullt kött som vi konsumenter inte alltid ser skillnaden på i butiken.
 
Djurhållningen i Sverige är något som vi måste värna om. Även om det innebär att det kostar några kronor extra. KRAV-märkt kött är steget ännu bättre. För miljöns skull vill vi minimera utsläppen av växthusgaser, användningen av bekäpningsmedel, konstgödsel, antibiotika och andra kemikalier. Vi vill också låta djuren ha ett bra liv och slippa all typ av stress. Och då är det bättre att välja ett bättre producerat kött och äta en mindre mängd.
 

Så välj kött med omsorg

Välj kött med omsorg för att möta de tre stora köttutmaningarna.

  • Svenskt KRAV-märkt kött
  • Tillaga det hälsosamt, allra helst långkok 
  • Ät max 500 g kött per vecka för hälsan skull. För klimatet: ät ännu mindre och kompensera då för näringsinnehållet.
 

 

 Läs mer:

 

Drick & ät hållbart / KRAV, köttutmaningar, rött kött / Permalink / 0
Till top