Filmen som gör det självklart med ekologisk mat

Hur ska vårt framtida jordbruk se ut? Debatten går fortfarande hög om det är ekologiska jordbruk, med slutna kretslopp och mångfald, eller om det är det konventionella jordbruk med monokulturer, konstgödsel, brutna kretslopp och bekämpningsmedel, som gäller.
 
Allt handlar om vad vi sätter i fokus. Ska det handla om det konventionella jordbrukets fokus på pengar och volym som enda styrmedel? Och där jordarna långsamt men säkert degraderas till obrukbara jordar som inte längre kan generera näringsrik mat. Eller ska vi sätta mänskligheten i fokus där vi säkerställer långsiktigt hållbara jordar som kan producera mat till jordens befolkning, generation efter generation?
 
Det kan tyckas som ett enkelt val efter man har sett SVT:s film "Sista skörden". Mat producerad från ekologiska jordbruk med slutna kretslopp och där man gynnar mångfalden, borde vara det självklara valet för alla. Problemet är att vi inte känner till hur det går till och vilka ödesdigra effekter som det moderna jordbruket för med sig. Filmen ger ett nytt perspektiv om varför det är så viktigt med att bevara jordens funktionalitet. Så att både vi och framtida generationer kan få mat.
 
Aktuellt, Drick & ät hållbart / Sista skörden, ekologisk, ekologiskt jordbruk, jordbruk / Permalink / 0

Vill du äta rött kött? 3 tips på hur.

Det debatteras mycket om att minska vårt köttätande. Men hur är det? Kan man inte unna sig en god biff då och då? Och behöver inte kroppen både proteinet och järnet? Vilket kött ska man i så fall välja för att göra så lite skada som möjligt?
 
Låt oss titta lite närmare på de tre främsta köttutmaningarna: Hälsan, klimatet och djurhållningen.

 

Rött kött påverkar hälsan

Att vi äter för mycket rött kött är både läkare och forskare eniga om. Bara sedan 1990-talet har vi ökat konsumtionen med nära 40 procent. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi inte äta mer än 500 gram rött kött per vecka, dvs. kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

Anledning är att för stor konsumtion leder till en rad olika sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar. Kött är svårt att bryta ned för magen och det ställer till problem. Ca 10 procent av köttet hinner inte brytas ned innan det når tjocktarmen. Där angrips det av bakterier som då bildar bl.a. nitrosaminer – ett känt cancerogent ämne som kan ge upphov till inflammationer och i förlängningen cancer. Dessutom innehåller kött mättade fetter, och det utgör också en hälsorisk.

Värst är det med charkprodukter, d.v.s. kött som processats och konserverats med nitrit, salt eller rökning. Exempel är korv, rökt skinka, bacon, kassler, leverpastej och blodpudding. Av de 500 gram rött kött som rekommenderas per vecka bör endast en liten del vara chark.

Hur vi tillagar köttet har också en stor inverkan på hälsan. Grillat och stekt kött är värst då cancerogena ämnen bildas under själva tillagningen. Bäst är långkok där köttet till slut ramlar isär. Då har kroppen bättre möjlighet att bryta ned köttet.

Köttet är en viktig källa till protein och de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer. Om man tänker sig att sluta äta kött så är det viktigt att hitta alternativa källor till dessa näringsämnen då de är viktiga för kroppen.

 

Uppfödning av nötkreatur påverkar klimat

Att producera nötkött kräver stora mängder färskvatten, stora arealer åkermark för foderproduktion och djuren själva pruttar ut metan som är en växthusgas. För att producera ett kg nötkött går det åt 15 000 liter vatten och ca hälften av jordens åkermarker används för att producera foder.

Konventionell djurhållning sker i ett så kallat brutet kretslopp och med kraftfoder av spannmål och importerat sojaprotein, något som djuren normalt inte äter naturligt. Fodret odlas fram med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel, och transporteras långa sträckor innan det når djuren.

Sojan produceras företrädelsevis i Sydamerika, i känsliga miljöer där regnskog skövlats för att ge plats åt odlingarna. Det innebär i sin tur att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att man får stora utsläpp av koldioxid, både från träden som försvinner och det kol i jorden som oxideras. Sammanlagt beräknas ca 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser komma från köttproduktion.

I en hållbar uppfödning av nötkött är målet att skapa ett naturligt kretslopp på den egna gården, med vallodling och där djurens gödsel återförs till jorden. Vallodlingen binder stora mängder kol i marken som kompenserar mer än väl för nötkreaturens utsläpp av metangas. Djuren äter främst det de är skapta för, d.v.s. gräs och klöver från den egna gården. Och betet håller landskapen öppna vilket gynnar den biologiska mångfalden.

I en KRAV-certifierad djuruppfödning har man kommit långt i kretsloppsfilosofin och ekologiskt foder, och är det bästa alternativet både ur miljösynpunkt, klimatet och djurvälfärden.

Djurhållning som tål granskning

 
Djurhållningen är ofta ett sorgligt kapitel. Ofta ser vi bilder på grisar som trampar ihjäl varandra för att de har det för trångt, eller djurtransporter som stressar ihjäl djuren. Om vi konsumenter såg det med egna ögon skulle vi aldrig välja att köpa köttet från sådana producenter.
 
WWF kallar det djurvälfärd och det handlar om hur djuren mår och har det, t.ex. att främja djurens hälsa och att de får utlopp för sitt naturliga beteende. Samt att de ska slippa känna stress inför slakten. Djuren får ofta antibiotika i förebyggande syfte och hormoner för att växa snabbare. Något som slår tillbaka på oss själva i förlängningen med t.e.x multiresistenta bakterier.
 
Svenska uppfödare har högre krav på sig både på djurhållning och användning av antibiotika. Vi är det land som använder minst antibiotika i världen och det gör att Sverige än så länge har små problem med multiresistenta bakterier. Problemet är att de större kraven på djuruppfödningen kostar mer och betingar ett högre pris på köttet i butiken. Ett mer värdefullt kött som vi konsumenter inte alltid ser skillnaden på i butiken.
 
Djurhållningen i Sverige är något som vi måste värna om. Även om det innebär att det kostar några kronor extra. KRAV-märkt kött är steget ännu bättre. För miljöns skull vill vi minimera utsläppen av växthusgaser, användningen av bekäpningsmedel, konstgödsel, antibiotika och andra kemikalier. Vi vill också låta djuren ha ett bra liv och slippa all typ av stress. Och då är det bättre att välja ett bättre producerat kött och äta en mindre mängd.
 

Så välj kött med omsorg

Välj kött med omsorg för att möta de tre stora köttutmaningarna.

  • Svenskt KRAV-märkt kött
  • Tillaga det hälsosamt, allra helst långkok 
  • Ät max 500 g kött per vecka för hälsan skull. För klimatet: ät ännu mindre och kompensera då för näringsinnehållet.
 

 

 Läs mer:

 

Drick & ät hållbart / KRAV, köttutmaningar, rött kött / Permalink / 0

Låt 2017 bli hållbarhetens år! 5 tips på hur du konsumerar hållbart.

Välkomna tillbaka till ett nytt år med nya hållbara möjligheter!
 
Under supermiljöåret 2015 lyckades världens politiska ledare komma överens om inte mindre än tre viktiga punkter:
  • FN:s 17 nya hållbarhetsmål (Agenda 2030)
  • Klimatavtalet
  • Finansiering av klimatanpassningen

Efter år av förhandlingar finns nu en gemensam syn på hur världen ska ställa om i en hållbar riktning. Nu är det hög tid att påbörja omställningen i praktiken så att vi når målen. 

Vems är ansvaret?

Det lätt att tro att det är regeringens hela ansvar att omställningen sker. De har förvisso ett stort ansvar för att sätta ramverk, beskatta och skapa incitament så att omställningen tar fart. Förväntningarna är därför höga att regeringen ska agera kraftfullt under 2017 så att vi når målen i god tid före 2030.

Även företagen har ett stort ansvar för omställningen, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Det är i företagen som den verkliga omställningen sker och de har ansvar för hela värdekedjan och alla leverantörer. Varje företag måste utgå från Agenda 2030 och tänka igenom hur de kan bidra till den hållbara utvecklingen. Det går inte längre att vänta, tiden börjar bli oroväckande knapp. Det som är bra och som skapar en stark drivkraft är att hållbara företag är mer lönsamma och mer attraktiva jämfört med företag som inte tar hänsyn till hållbarhetsaspekterna. Dessutom stärker det företagens långsiktiga konkurrenskraft.

Vi konsumenter kan också spela en stor och avgörande roll genom vårt sätt att konsumera. Våra val av produkter och tjänster styr företagens utbud, och genom att konsumera mer hållbart bidrar vi till omställningen. Vi kanske tror att det inte betyder så mycket vad vi som enskilda individer väljer. Men det gör det. Till exempel har efterfrågan på KRAV-märkta spannmål ökat så kraftigt att de förväntas ta slut redan i maj i år. Detta i sin tur inspirerar fler bönder att odla KRAV-märkta spannmål.

Det är inte lätt att veta hur man kan konsumera hållbart. Det finns en rad olika märkningar för vad som är ekologiskt, etiskt och rättvisemärkt. Här kan man tycka att företagen skulle göra det enklare för konsumenter att välja hållbart, men där är vi inte riktigt ännu. För de som inte har tid eller lust att sätta sig in i de olika märkningarna är rådet att tänka med lite sunt förnuft: Tänk i banor av att köpa ekologiskt och närproducerat så långt det är möjligt, vad du än köper. Det är ändå omöjligt att veta vilket som är det ultimat bästa alternativet. Rättevisemärkta produkter gäller främst utvecklingsländer och det säger inget om de är ekologiskt producerade.

5 enkla tips på hur du konsumerar hållbart

1. Boende:
Se över din privata energianvändning. Byt till grön el, vilket är enkelt. Det räcker oftast med ett samtal till din elleverantör. Gröna värmelösningar beror på var man bor, centralt i en stad eller på landet, i villa eller lägenhet. Och när det är dags att byta värmesystem välj i första hand fossilfri fjärrvärme eller värmepumpar som matas med grön el. Det finns numera många energieffektiva och gröna lösningar så det är bara att utforska marknaden när det är dags.

Sedan bör man tänka energieffektivt: hur välisolerat är huset, hur energieffektiva är mina vitvaror, har jag LED-lampor? Stänger jag av mina apparater helt eller står de på standby? Hur mycket varmvatten använder jag? Och så vidare.

2. Resande:
Gå och cykla mer, åk kollektivt och tåg. Då får du dessutom mer vardagsmotion. Flyg mer sällan och kortare sträckor. Byt ut arbetsresor mot videokonferenser, då tjänar du massor av tid och pengar. Är det dags att byta bil, välj elbil eller annan miljöbil.

3. Mat:
Köp ekologiska livsmedel, helst KRAV-märkt, och närproducerat så långt det är möjligt och rimligt. Minska på rött kött och öka mängden grönsaker. Köp närproducerat efter säsong. Planera dina inköp så att mindre mat behöver slängas.

4. Shopping:
Det är främst vår konsumtion av kläder och skor som står för en stor andel av miljöpåverkan. Köp tidlös design av hög kvalitet, så håller de längre. Är de dessutom ekologiskt och hållbart producerade är det ännu bättre. Fler och fler butiker säljer numer hållbara kläder, hyr ut vissa kollektioner och återvinner uttjänta kläder. Med klädbytardagar med vänner och bekanta kan du förnya din garderob på ett billigt och hållbart sätt.

5. Användning av kemikalier i hemmet:
Minimera all kemikalieanvändning till ett minimum. Det gäller allt från avfettningsmedel, rengöringsmedel, Roundup till hygienartiklar och tvättmedel. Välj endast produkter som är miljömärkta. Du kommer långt med varmt vatten och muskelkraft och det är endast i undantagsfall som något starkare medel behövs. Här finns många tips på miljövänliga alternativ.

Vill du veta mer om hur man konsumerar hållbart? Läs ett mer ingående inlägg här.

Forskare inom fler och fler discipliner ropar allt högre efter handling och att vi inte kan vänta längre med att ställa om samhället. Låt därför 2017 bli startpunkten för din egen omställning. Du kommer att bli rikligt belönad, en hållbar livsstil är hälsosammare, attraktivare och skapar bättre framtidsutsikter för kommande generationer.

Läs mer:

Aktuellt, Bo & lev hållbart, Drick & ät hållbart, Res hållbart, Shoppa hållbart / hållbar livsstil, konsumera hållbart / Permalink / 1
Till top