Potatisens revansch

 
Från att vara starkt ifrågasatt lyfts nu potatisen fram som ett superlivsmedel. När stormen kring potatis nu lagt sig så vill många experter lyfta fram potatisen igen som klimatsmart, näringsrik och ge hög mättnadskänsla per kalori räknat.
 
Länge har potatisen haft dåligt rykte om sig att ha ett högt GI-värde och därför orsaka att vi lägger på oss vikt. I jämförelse med pasta och ris är potatisen fattig på kolhydrater, endast 17 procent jämfört med 35 procent. Och dessutom innehåller den mer näring, fibrer och antioxidanter. Behåller man skalet och låter potatisen kallna efter koket så omvandlas stärkelsen så att den bryts ned långsammare vilket gör att GI-värdet sjunker.
 
Potatis är hållbart
 
Potatis kallas numer för ett superlivsmedel. Mycket beroende på att den är både nyttig och det livsmedel som mättar mest räknat per kalori. Då man odlar potatis får man dessutom ett högt utbyte i förhållande till den insats som krävs av energi, vatten och gödsel. Det gör den till en hållbar gröda. Potatisen räknas också till de livsmedel som bidrar med minst utsläpp av växthusgaser. Genom att dessutom välja närodlad och ekologisk potatis bidrar du till så liten miljöpåverkan som möjligt.
 
All potatis är inte nyttig
 
Chips, pommes frites och pulvermos tillhör inte den nyttiga potatisen. Här har vi snabba kolhydrater och dåliga fetter och många av de nyttiga näringsämnena har gått förlorade. Nej, istället bör du koka eller ugnsbaka potatisen. Då gör potatisen skäl för namnet superlivsmedel som nyttigt, mättande, klimatsmart och miljövänligt! Kan det bli bättre?

 

Läs mer:

Drick & ät hållbart / Klimatsmart, nyttigt, potatis / Permalink / 0

Filmen som gör det självklart med ekologisk mat

Hur ska vårt framtida jordbruk se ut? Debatten går fortfarande hög om det är ekologiska jordbruk, med slutna kretslopp och mångfald, eller om det är det konventionella jordbruk med monokulturer, konstgödsel, brutna kretslopp och bekämpningsmedel, som gäller.
 
Allt handlar om vad vi sätter i fokus. Ska det handla om det konventionella jordbrukets fokus på pengar och volym som enda styrmedel? Och där jordarna långsamt men säkert degraderas till obrukbara jordar som inte längre kan generera näringsrik mat. Eller ska vi sätta mänskligheten i fokus där vi säkerställer långsiktigt hållbara jordar som kan producera mat till jordens befolkning, generation efter generation?
 
Det kan tyckas som ett enkelt val efter man har sett SVT:s film "Sista skörden". Mat producerad från ekologiska jordbruk med slutna kretslopp och där man gynnar mångfalden, borde vara det självklara valet för alla. Problemet är att vi inte känner till hur det går till och vilka ödesdigra effekter som det moderna jordbruket för med sig. Filmen ger ett nytt perspektiv om varför det är så viktigt med att bevara jordens funktionalitet. Så att både vi och framtida generationer kan få mat.
 
Aktuellt, Drick & ät hållbart / Sista skörden, ekologisk, ekologiskt jordbruk, jordbruk / Permalink / 0

Vill du äta rött kött? 3 tips på hur.

Det debatteras mycket om att minska vårt köttätande. Men hur är det? Kan man inte unna sig en god biff då och då? Och behöver inte kroppen både proteinet och järnet? Vilket kött ska man i så fall välja för att göra så lite skada som möjligt?
 
Låt oss titta lite närmare på de tre främsta köttutmaningarna: Hälsan, klimatet och djurhållningen.

 

Rött kött påverkar hälsan

Att vi äter för mycket rött kött är både läkare och forskare eniga om. Bara sedan 1990-talet har vi ökat konsumtionen med nära 40 procent. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi inte äta mer än 500 gram rött kött per vecka, dvs. kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

Anledning är att för stor konsumtion leder till en rad olika sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar. Kött är svårt att bryta ned för magen och det ställer till problem. Ca 10 procent av köttet hinner inte brytas ned innan det når tjocktarmen. Där angrips det av bakterier som då bildar bl.a. nitrosaminer – ett känt cancerogent ämne som kan ge upphov till inflammationer och i förlängningen cancer. Dessutom innehåller kött mättade fetter, och det utgör också en hälsorisk.

Värst är det med charkprodukter, d.v.s. kött som processats och konserverats med nitrit, salt eller rökning. Exempel är korv, rökt skinka, bacon, kassler, leverpastej och blodpudding. Av de 500 gram rött kött som rekommenderas per vecka bör endast en liten del vara chark.

Hur vi tillagar köttet har också en stor inverkan på hälsan. Grillat och stekt kött är värst då cancerogena ämnen bildas under själva tillagningen. Bäst är långkok där köttet till slut ramlar isär. Då har kroppen bättre möjlighet att bryta ned köttet.

Köttet är en viktig källa till protein och de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer. Om man tänker sig att sluta äta kött så är det viktigt att hitta alternativa källor till dessa näringsämnen då de är viktiga för kroppen.

 

Uppfödning av nötkreatur påverkar klimat

Att producera nötkött kräver stora mängder färskvatten, stora arealer åkermark för foderproduktion och djuren själva pruttar ut metan som är en växthusgas. För att producera ett kg nötkött går det åt 15 000 liter vatten och ca hälften av jordens åkermarker används för att producera foder.

Konventionell djurhållning sker i ett så kallat brutet kretslopp och med kraftfoder av spannmål och importerat sojaprotein, något som djuren normalt inte äter naturligt. Fodret odlas fram med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel, och transporteras långa sträckor innan det når djuren.

Sojan produceras företrädelsevis i Sydamerika, i känsliga miljöer där regnskog skövlats för att ge plats åt odlingarna. Det innebär i sin tur att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att man får stora utsläpp av koldioxid, både från träden som försvinner och det kol i jorden som oxideras. Sammanlagt beräknas ca 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser komma från köttproduktion.

I en hållbar uppfödning av nötkött är målet att skapa ett naturligt kretslopp på den egna gården, med vallodling och där djurens gödsel återförs till jorden. Vallodlingen binder stora mängder kol i marken som kompenserar mer än väl för nötkreaturens utsläpp av metangas. Djuren äter främst det de är skapta för, d.v.s. gräs och klöver från den egna gården. Och betet håller landskapen öppna vilket gynnar den biologiska mångfalden.

I en KRAV-certifierad djuruppfödning har man kommit långt i kretsloppsfilosofin och ekologiskt foder, och är det bästa alternativet både ur miljösynpunkt, klimatet och djurvälfärden.

Djurhållning som tål granskning

 
Djurhållningen är ofta ett sorgligt kapitel. Ofta ser vi bilder på grisar som trampar ihjäl varandra för att de har det för trångt, eller djurtransporter som stressar ihjäl djuren. Om vi konsumenter såg det med egna ögon skulle vi aldrig välja att köpa köttet från sådana producenter.
 
WWF kallar det djurvälfärd och det handlar om hur djuren mår och har det, t.ex. att främja djurens hälsa och att de får utlopp för sitt naturliga beteende. Samt att de ska slippa känna stress inför slakten. Djuren får ofta antibiotika i förebyggande syfte och hormoner för att växa snabbare. Något som slår tillbaka på oss själva i förlängningen med t.e.x multiresistenta bakterier.
 
Svenska uppfödare har högre krav på sig både på djurhållning och användning av antibiotika. Vi är det land som använder minst antibiotika i världen och det gör att Sverige än så länge har små problem med multiresistenta bakterier. Problemet är att de större kraven på djuruppfödningen kostar mer och betingar ett högre pris på köttet i butiken. Ett mer värdefullt kött som vi konsumenter inte alltid ser skillnaden på i butiken.
 
Djurhållningen i Sverige är något som vi måste värna om. Även om det innebär att det kostar några kronor extra. KRAV-märkt kött är steget ännu bättre. För miljöns skull vill vi minimera utsläppen av växthusgaser, användningen av bekäpningsmedel, konstgödsel, antibiotika och andra kemikalier. Vi vill också låta djuren ha ett bra liv och slippa all typ av stress. Och då är det bättre att välja ett bättre producerat kött och äta en mindre mängd.
 

Så välj kött med omsorg

Välj kött med omsorg för att möta de tre stora köttutmaningarna.

  • Svenskt KRAV-märkt kött
  • Tillaga det hälsosamt, allra helst långkok 
  • Ät max 500 g kött per vecka för hälsan skull. För klimatet: ät ännu mindre och kompensera då för näringsinnehållet.
 

 

 Läs mer:

 

Drick & ät hållbart / KRAV, köttutmaningar, rött kött / Permalink / 0
Till top