Forskare varnar mänskligheten! 4 saker du kan göra.

Fler och fler forskare höjer rösten. Nu viskar de inte längre, nu skriker de för att få omvärldens uppmärksamhet.

 

Till exempel har 15 000 forskare i ett brev till mänskligheten varnat för effekterna av klimatförändringarna. I brevet varnar de för människors påverkan på miljön och hur usla vi är att hantera problemen. Forskarna listar vad de anser vara de största utmaningar som mänskligheten står inför: förutom klimatförändringar så är befolkningstillväxten, avskogningen, utrotning av arter samt tillgången till rent vatten avgörande .

Johan Rockström skrev i en artikel den 4 november att ”De stora skogarna visar skrämmande trendbrott”. Artikeln handlar om att de stora regnskogarna i Amazonas, Kongo och Indonesien inte längre fungerar som kolsänkor, utan i stället släpper ifrån sig mer koldioxid än vad de binder. Det innebär att växthuseffekten accelererar på naturens egna villkor och att vi därmed kan ha nått en s.k. tipping point. Något som många forskare länge varnat för.

I New York Magazine’s artikel ”8 sätt som jorden kan gå under på – tidigare än du tror” kan vi också läsa om forskares oro för de påfrestningar vi utsätter planeten för. En artikel som grundligt går igenom de scenarier vi kan förvänta oss ske om vi fortsätter som vi gör idag att släppa ut växthusgaser. En mycket skrämmande artikel som alla borde läsa.

Vad kan vi göra då?

Allt handlar om att vi blir fler människor på jorden som lever med en ohållbar livsstil. Vi använder mer resurser än vad jorden kan erbjuda, både i form av energi och råvaror. Det ohållbara handlar också om att vi förorenar luft, mark, färskvatten och hav, samt att vi brutit de naturliga kretsloppen av näringsämnen i och med de jordbruksmetoder vi använder idag.

Alla kan bidra till en omställning, men störst effekt får vi då rika länder och rika människor bestämmer sig för att bidra. Det finns ett tydligt samband mellan rikedom och miljöförstöring. Ju rikare ett samhälle är desto mer konsumerar vi. Vi bor större, kör mer bil, flyger på semester oftare och konsumerar generellt mer prylar och kläder. En rik person belastar jorden mellan i storleksordningen 10-50 ggr mer än en fattig person. Sverige tillhör ett av de länder som belastar jorden mest, ca 11 ton per person och år räknat som konsumtionsbaserade utsläpp.

Konsumtionen har drivit in oss i en återvändsgränd. Mycket är kopplat till den identitet och status vi bygger kring oss själva och som de senaste 30-40-tal åren allt mer kommit att handla om konsumtion. Därför måste vi börja med att förändra vår syn på vad status och identitet är och börja tänka i nya banor när det gäller vårt sätt att konsumera.

Forskare från Lunds universitet har identifierat fyra livsstilar med störst potential för att minska en persons koldioxidavtryck. I studien analyserades 39 olika källor för att beräkna vilka livsstilsval som var mest effektiva för att minska koldioxidutsläppen:

  • Mest effektivt är att skaffa färre barn. För varje barn som föds ökar utsläppen med 58,6 ton koldioxidekvivalenter per år, räknat på dagens konsumtionsmönster och framtida ättlingar. Att jämföras med de 2,1 ton per person och år som är målet 2050 för att klara 2-gradersmålet.

  • Att leva bilfritt och i stället välja att gå, cykla, åka kollektivt och tåg minskar utsläppen med hela 2,4 ton koldioxidutsläpp per år.

  • Att avstå från flygresor är också mycket effektivt. Enbart en resa till Thailand bidrar med minst lika mycket utsläpp som en bil under ett år. Vi svenskar flyger allt mer och det är en livsstil som inte är ohållbar. Det totala flygandet (privat och i arbetet) måste minska till dess att vi har teknik som inte belastar miljön eller klimatet.

  • Ät vegetariskt. Genom att äta vegetariskt kan ytterligare 0,8 ton per person och år sparas in. Här är det viktigt att välja vegetarisk mat som är producerat på ett klimatriktigt sätt. Bästa valet idag är KRAV-märkta livsmedel och närproducerat. Bara att minska på köttätandet bidrar positivt.

 

Omställningen till en hållbar livsstil

Generellt handlar omställningen om att konsumera på ett mer hållbart sätt. Vi måste minska utsläppen, stoppa slöseriet av resurser och öka användningen av återvunnet material. Vi behöver också tänka i nya banor när det gäller att äga saker, vi kan i större utsträckning låna, byta och hyra istället. Vi behöver också främja en mer cirkulär ekonomi, d.v.s. där produkterna är utformade både för att hålla längre och att enkelt kunna repareras, återvinnas och återanvändas, samt produceras med förnybara råvaror och förnybar energi. Sist men inte minst måste vi hantera samhällets avfall som en resurs som går att återvinna i ännu högre grad än idag. Den berömda avfallsstegen måste dammas av och väckas till liv igen.
 
Politiker har ett stort ansvar i omställningen genom att skapa ramverk och incitament, vilket idag går alldeles för långsamt. Trots att världen nu har Agenda 2030 som ett ramverk för vad hållbar utveckling handlar om. Ett tydligt och modigt ledarskap från vår regering efterfrågas från många håll i samhället, inte minst företagen. Företagen måste påbörja omställningen utan att vänta på att politikerna ska agera. Den tiden finns inte. Idag väljer många företag som kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, att enbart erbjuda sina kunder hållbara produkter och tjänster.
 
Som konsument kan vi utnyttja vår konsumentkraft genom att konsekvent fråga efter hållbara alternativ. Utbudet i butikerna växer hela tiden och ofta kan vi hitta både hållbart och närproducerat.
 
Vi har lång väg att vandra – men vi har inget val!
Aktuellt / hållbar livsstil, klimatförändringar, konsumtion, varnar / Permalink / 0

Endast tre saker får spolas ned i toaletten

Nu är det hög tid att sluta fulspola. Varje år spolar vi svenskar ned i snitt 1,3 kg skräp i toaletten. Sådant skräp som inte hör hemma där eftersom det kan göra skada både för avloppssystemet och miljön. Idag på världstoalettdagen har Svenskt Vatten gått ut i ett pressmeddelande för att lyfta frågan och göra oss människor mer medvetna om vad man får och inte får spola ned i toaletten.
 
Enligt VD Anna Linusson är det vanligaste felet att vi använder hushållspapper eller pappersservetter för att torka oss med då toalettpappret tagit slut. Och det är ju helt okej om vi inte spolar ned det i toaletten, utan slänger det i soporna i stället. Problemet är att hushållspapper och pappersservetter inte löses upp i vatten på samma sätt som toalettpapper gör. Det här gäller även vanliga servetter, våtservetter och pappershanddukar.
 
Enligt Svenskt Vatten spolas även tidningspapper och underkläder ned i toaletten. Vilket kan tyckas väldigt förvånande eftersom det borde vara svårt att få ned. Skräp som exemplevis tops, strumpbyxor, bindor och kondomer, fastnar i ledningar, pumpstationer och i reningsverken där de orsakar stopp.
 
Absolut förbjudet är det att spola ned kemikalier, målarfärg, mediciner, oljor och fetter i något av våra avlopp. Det kan inte reningsverken inte ta hand om utan det går rakt ut i våra vattendrag och hamnar i näringskedjan. Det gäller även snus och cigarettfimpar eftersom de innehåller giftiga ämnen.
 
Nej, i toaletten får endast kiss, bajs och toalettpapper spolas ned. Allt annat är att fulspola. Slammet från reningsverken innehåller många nyttiga näringsämnen som fosfor och kväve, som kan användas som gödningsmedel på våra åkrar. Men bara om det innehåller låga halter av miljöstörande ämnen. 

 

Aktuellt, Bo & lev hållbart / avlopp, reningsverk, spola, toalett / Permalink / 0
Till top