Detta är FN:s 17 mål för hållbar utveckling – Agenda 2030

 
   Bild: The Global Goals, For Sustainable Development
 
 
Allt fler känner till Agenda 2030, dvs. FN:s 17 mål för hållbar utveckling. Det är positivt och under 2017 har hållbarhetsmålen blivit allt mer kända både bland allmänheten och bland företagen.
 
FN:s mål för hållbar utveckling ska leda världen i en ny hållbar riktning. Från en ohållbar färdriktning med klimatförändringar, extrema väder, plast i haven och en drastiskt minskad biologisk mångfald. De 17 målen, med 169 delmål, spänner över ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Målet är att skapa en mer rättvis, jämställd och säkrare planet där även framtida generationer kan leva ett bra liv.
 
Världen har bestämt sig. Alla världens länder står bakom FN:s 17 mål i och med det avtal som tecknades i september 2015. Samma år som klimatavtalet tecknades. Målen visar tydligt hur allt hänger ihop, t.ex. hur klimatförändringar är kopplade till fattigdom, tillgång till vatten och biologisk mångfald. Målen ska vägleda länderna att göra prioriteringar, sätta mål och en plan för genomförande. År 2030 ska samtliga mål vara uppnådda.
 
Att inte ställa om i en hållbar riktning skapar enligt vetenskapen miljöförstöring, sociala orättvisor och stora ekonomiska klyftor med oöverskådliga problem för oss människor. Som recession, flyktingströmmar, extrema väder som omöjliggör jordbruk, massutrotning av arter, krig samt brist på mat och vatten. Problemen har heller inga geografiska gränser utan drabbar oss alla. Så att inte ställa om är inget alternativ – det är ett icke-val.
 
Vill du lära mer om FN:s mål för hållbar utveckling?
 
Vill du lära mer om FN:s mål så har du chansen här. Under kategorin "FN:s Agenda 2030" har jag skrivit om alla de enskilda målen. Jag har försökt göra en tydlig översikt om vart och ett av målen, vad de handlar om och vad vi som konsumenter kan göra för att stödja utvecklingen. Skrolla ned i kategorin så hitta du dem alla.
 
Du kan säkert hitta många saker som just du kan bidra med. T.ex. genom att köpa grön el och ekologisk mat. Eller att äta mindre kött och det kött du äter bör då vara uppfött på ett hållbart sätt (naturbetat och KRAV-märkt). Vi konsumenter kan visa vad vi vill ha men det stora ansvaret för omställningen ligger på våra politiker och näringslivet. Det är framför allt de senare som bär huvudansvaret för att erbjuda produkter och tjänster som är långsiktigt hållbara.

 
Sverige är bäst på hållbarhetsmålen – men har ändå mycket kvar att göra
 
Ett nytt index har tagits fram för att kunna följa utvecklingen i världen. SDG-index, sustainable development goals index, rankar länderna sins emellan för hur väl de uppfyller målen. 2016 rapporterades indexlistan för första gången och överst på listan låg Sverige. Även i 2017 års rankning ligger Sverige överst på listan och vi hade dessutom förbättrat oss något från förra årets resultat (84,5 jämfört med 85,6). Men, som de konstaterar i rapporten, ligger även de bästa länderna långt ifrån det maximala värdet på 100 poäng, så det finns mycket kvar att göra. Sveriges främsta utmaningar är t.ex. utsläpp av växthusgaser (mål 13) från transportsektorn och vår konsumtion (mål 12). Vi har också utmaningar vad gäller ojämlikhet och inkomstklyftor (mål 5 och mål 10).
 
 
 Läs mer:
 
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s 17 mål, FN:s mål för hållbar utveckling / Permalink / 0

Agenda 2030 – Mål 1 Ingen fattigdom

I det här inlägget kommer jag att beskriva det första av de 17 så kallade SDG-målen (sustainable development goals) i Agenda 2030, FN:s mål för hållbar utveckling och som alla länder måste förhålla sig till. Målet handlar om att utrota fattigdom i alla dess former, för alla.
 
Begreppet fattigdom som avses här, har en bredare innebörd än vad man först tänker på. Förutom ekonomi, handlar målet även om brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet, och särskilt om kvinnors och flickors utsatthet.
 
Delmål för varje land att uppfylla:
 
  1. Senast 2030 avskaffa den extrema ekonomiska fattigdomen för alla människor, överallt. Här avses de som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag.

  2. Senast 2030, minst halvera den fattigdom som de enskilda nationerna själva definierar. För alla medborgare, barn som vuxna.

  3. Införa nationella sociala trygghetssystemen och tillhörande åtgärdsprogram, inklusive ett grundskydd för alla. Och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och utsatta.

  4. Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor har lika rätt till ekonomiska resurser och samma möjlighet att äga och kontrollera olika former av egendom, som mark, arv och naturresurser. Samt ha lika tillgång till grundläggande tjänster, ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrofinansiering. Gäller alla människor, särskilt fattiga och utsatta.

  5. Senast 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och utsatta människorna, samt minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga katastrofer.

  6. Säkra en betydande resursmobilisering i syfte att ge utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade, tillräckliga och förutsägbara medel för att kunna genomföra projekt och politik med avsikt att avskaffa all form av fattigdom.

  7. Upprätta sunda politiska ramverk på nationell, regional och internationell nivå, som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, samt främjar ökade investeringar med avsikt att avskaffa fattigdom.
 
Fakta:
 
Fattigdom har många dimensioner. Den orsakas av arbetslöshet, social utslagning, sjukdom och andra faktorer som hindrar människor från att vara produktiva och att kunna utnyttja sin fulla potential. Det är väl känt att fattigdom och växande klyftor i samhället är skadligt för den ekonomiska tillväxten och undergräver den sociala sammanhållningen, skapar  politiska och sociala spänningar, och ytterst driver fram instabilitet och konflikter. Fattigdom angår därför oss alla och måste bekämpas till varje pris.
 
Absolut fattigdom finns inte i Sverige idag, men vi har utmaningar i växande ekonomiska klyftor och ojämlikhet. Därför är mål 1 relevant även för Sverige.
 
  • 836 miljoner människor lever idag i extrem fattigdom.
  • Cirka en av fem personer i utvecklingsländer lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag, en överväldigande majorietet av dessa lever i Sydasien och i Afrika söder om Sahara.
  • En stor andel av de som lever i extrem fattigdom hittar man oftast i små, instabila och konfliktdrabbade områden.
  • 30 miljoner barn växer upp fattiga i världens rikaste länder.
  • Ett av fyra barn under fem år i världen är inte tillräckligt långa för deras ålder.
  • Varje dag under 2014, var 42 000 människor tvungna att lämna sina hem för att söka skydd på grund av konflikt.
 
Vad kan du och jag göra?
  • Stödja hjälporganisationer som arbetar med fattigdomsbekämpning.
  • Stödja politik som främjar fattigdomsbekämpning (och hela Agenda 2030).
  • Engagera oss i organisationer som främjar mänskliga rättigheter, jämställdhet och fattigdomsbekämpning.
 
Agenda 2030 – FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling för perioden 2016 – 2030.
 
Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världen kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra.
 
 
 
 Källa: FN och regeringens hemsida.
Illustrationer: FN, Sustainable development goals
 
Läs mer:
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s hållbarhetsmål, FN:s mål för hållbar utveckling, ingen fattigdom, mål #1, mål 1 / Permalink / 0

Agenda 2030 – Mål 2 Ingen hunger

I det här inlägget kommer jag att beskriva det andra av de 17 så kallade SDG-målen (sustainable development goals) i Agenda 2030, dvs. FN:s mål för hållbar utveckling som alla länder måste förhålla sig till. Det andra målet handlar om att avskaffa hunger, säkra livsmedelsförsörjningen och att förbättra kosthållningen. Samt att främja ett hållbart jordbruk.
 
Den gemensamma synen bakom målsättningen, är att noll hunger bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen, hälsan, utbildningsnivån, jämlikheten och den social utvecklingen. Hunger och näringsbrist bromsar all sådan utveckling och är en förlorad potential i mänsklighetens utveckling. Tillgång till mat är en mänsklig rättighet, som varje land har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Därför är det hög tid nu, enligt FN, att ompröva hur vi odlar, delar och konsumerar livsmedel. Om det görs på rätt sätt kan jordbruket, fisket och skogen generera tillräckligt med näringsrik mat åt alla, samt försörja de som arbetar med detta. Samtidigt som vi skyddar miljön. Det finns alltså inget motsatsförhållande mellan hållbara jordbruk och livsmedelsförsörjning.
 
 
Delmål för varje land att uppfylla:
 
  1. Att senast 2030 ha avskaffat hunger och att säkerställa att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat, året om.

  2. Att senast 2030 ha avskaffat alla former av undernäring. Dessutom, senast 2025 nå målen som handlar om att stävja tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravidas, ammande kvinnors och äldre personers näringsbehov.

  3. Senast 2030 ska jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter ha fördubblats. Speciellt med fokus på producenter som är kvinnor, ursprungsbefolkning, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader och fiskare.

  4. Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion som succesivt förbättrar mark- och jordkvaliteten samt upprätthåller ekosystemen. Samtidigt som hållbara jordbruksmetoder utvecklas ska  produktiviteten ökas och grödornas motståndskraft mot klimatförändringar och extrema väderleksförhållanden stärkas.

  5. Senast 2020 se till att den genetiska mångfalden av utsäde, odlade växter och tamdjur upprätthålls. Detta genom välordnade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Därtill ska tillgängligheten av dessa främjas.

  6. Öka investeringar i infrastruktur på landsbygden, forskning och teknikutveckling, rådgivningstjänster för jordbrukare, samt i genbanker för växter och husdjur. Detta genom internationellt samarbete med fokus på utvecklingsländernas produktivitet.

  7. Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och osund konkurrens på världsmarknaden för jordbruksprodukter. Samt parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner och exportåtgärder med motsatt verkan, i enighet med Doharundan om ökad frihandel.

  8. Vidta åtgärder för att säkerställa fungerande livsmedelsmarknader och dess derivat. Tillgången till aktuell marknadsinformation ska säkerställas i syfte att begränsa stora svängningar i livsmedelspriser.
 
 
Fakta
(Källa FN Sustainable development Goals)
 
Just nu försämras statusen på våra odlingsbara jordar, sötvattnet, haven, skogar och den biologiska mångfalden i snabb takt på grund av det sätt som vi människor brukar dem på. Dessutom sätter klimatförändringarna extra press på alla naturtillgångar som vi är så beroende av för vår överlevnad. Det har gått så långt att människor inte längre kan livnära sig på t.ex. fiske eller jordbruk då förutsättningarna förändrats så drastiskt. Sedan 2008 beräknas dryga 25 miljoner människor tvingats flytta från sina hem på grund av klimatförändringarnas effekter. UNHCR beräknar att det år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktningar.
 
Sveriges utmaningar när det gäller mål 2 är befolkningens ökande övervikt och fetma. Och att säkerställa ett miljömässigt hållbart jordbruk och den biologiska mångfalden.
 
Om hunger:
  • I världen är en av nio personer undernärda (795 miljoner), varav 14,7 miljoner i USA och Europa.
  • Dålig kost orsakar nästan hälften av dödsfallen hos barn under fem år (3,1 miljoner).
  • Var fjärde barn i världen lider av hämmad tillväxt, i utvecklingsländer är samma siffra en av tre.
  • Två tredjedelar av alla hungrande människor återfinns i Asien.
  • 66 miljoner skolbarn går till skolan hungriga, varav hela 23 miljoner enbart i Afrika.
Om livsmedelssäkerhet:
  • Jordbruket tillhör den enskilt största arbetsgivaren i världen, cirka 40 procent av jordens befolkning livnär sig på jordbruket.
  • Det finns 500 miljoner små jordbruk runt om i världen som i utvecklingsländer försörjer 80 procent av det lokala livsmedelsbehovet.
  • Sedan början av 1900-talet har antalet olika grödor minskat med 75 procent vilket inneburit minskad biologisk mångfald, sämre näringstillförsel i maten, sämre försörjningsmöjligheter och icke hållbara jordbruksmetoder.
  • Om kvinnor hade samma tillgång till resurser som män, skulle antalet hungriga i världen minskas med upp till 150 miljoner.
 
Vad kan du och jag göra?
  • Köp mat från lokala jordbrukare med ekologiska och hållbara jordbruksmetoder.
  • Minska det egna matsvinnet.
  • Stöd politiker och företag som aktivt arbetar med frågorna.
  • Engagera oss i organisationer som främjar hållbar livsmedelsproduktion och mänskliga rättigheter.
  • Stöd hjälporganisationer som arbetar mot hunger.

 
Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världens länder kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra.
 
Källa: FN och regeringens hemsida.
Illustrationer: FN, Sustainable development goals
 
 
Läs mer:
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s hållbarhetsmål, ingen hunger, livsmedelsförsörjning, mål 2, sdg målen / Permalink / 0
Till top