Snart släpper vi årets viktigaste bok "Hållbara affärer"

Om mindre än en månad släpps vår bok Hållbara affärer i bokhandeln. Jag och Gunilla Forsmark Karlsson har under drygt ett år jobbat med att skriva boken och nu är vi äntligen klara. Den släpps vecka 41 och du kan läsa mer om den här.
 
Hållbara affärer är boken som vänder sig till företagens beslutsfattare och här vill vi både inspirera och motivera företagen att ställa om, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det lönar sig, både ekonomiskt och imagemässigt. I en modell visar vi steg för steg hur man kan gå tillväga för att skapa ett långsiktigt hållbart företag och vilket värde det skapar för företagen. I boken medverkar företagsledare från 14 företag som generöst delar med sig av sitt hållbarhetsarbete.
 
Vår förhoppning är att boken ska inspirera fler företag att ställa om. Som det nu är går det för långsamt och samhället skulle ha mycket att vinna på att snabba på processen. Kostnaderna för klimatförändringarnas effekter, och annan miljöförstöring, kostar samhället stora pengar redan idag, och ju längre vi tillåter den negativa utvecklingen att fortgå desto mer kostsamt blir det. Sanningen är att vi faktiskt är på god väg att såga av den gren som vi själva sitter på.
 
 
Med bokens hjälp vill vi bidra till en hållbar utveckling. Det är det tre grupper i samhället som har den verkliga makten att driva på omställningen: politiker, näringslivet och konsumenter. (Se ett tidigare inlägg om vilka som har makten att göra det.) Min blogg För en hållbar värld vänder sig till konsumenter, en roll som vi alla har. Och vi konsumenter kan verkligen påverka, se bara hur de ekologiska bananerna fullständigt tagit över i butikerna. Så låt oss alla välja det vi köper med omsorg. Men det stora ansvaret ligger på våra politiker som sätter ramverk och skapar incitament, och på företagen som står för själva genomförandet. Det handlar om en systemförändring i samhället och ett helt nytt synsätt på hur vi kan exploatera både människor och jordens resurser. Det handlar om en hållbar marknadsekonomi som sker på naturens villkor – svårare än så behöver det inte vara.
 
 
 
Läs mer:
Aktuellt / Gunilla Forsmark Karlsson, Gunilla Östberg, ISBN: 9789147122158, bok, hållbara affärer / Permalink / 2

Agenda 2030 – Mål 3 Hälsa och välbefinnande

Nu har vi kommit till det tredje målet av de 17 så kallade SDG-målen (sustainable development goals) i Agenda 2030. Det vill säga FN:s mål för hållbar utveckling som alla länder ska förhålla sig till. Det tredje målet handlar om att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar.
 
Den gemensamma synen är att god hälsa är nyckeln till att människor kan nå sin fulla potential och därmed att kunna bidra positivt till samhällets utveckling. Ett samhälles satsningar på hälsa är en investering i samhället i stort. Det är mänskliga rättigheter att ha tillgång till hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien och läkemedel.
 
Den globala trenden är att människor lever allt längre, men trots detta saknas inte utmaningar gällande hälsa och välbefinnande. Vi blir fler och fler äldre som ska försörjas med pensionssystemen och tas hand om i hälsovården. Mödra- och barndödligheten är fortfarande hög i många länder. Den tilltagande globaliseringen innebär även en ökad risk för spridning av olika typer av pandemier. Och spridningen av föroreningar leder till ökade sjukdoms- och dödsfall. Antibiotikaresistensen är ytterligare ett påtagligt hot som vi måste lära oss att hantera.
 
Delmål som varje land ska uppfylla:
  1. Senast 2030 ska mödradödligheten minska i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar.

  2. Senast 2030 ska länder säkerställa att inga barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla ska sträva efter att minska spädbarnadödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda.

  3. Senast 2030 ska sjukdomar som aids, tuberkulos, malaria och eftersatta tropiska sjukdomar ha utrotats,  samt att sjukdomar som hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar ska bekämpas.

  4. Senast 2030 ska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar minskas med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling. Psykisk hälsa och välbefinnande ska främjas.

  5. Stärka insatser som förebygger och behandlar drogmissbruk, som narkotika och alkohol.

  6. Till år 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen.

  7. Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård. Det inkluderar familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier.

  8. Säkerställa allmän hälso- och sjukvård för alla. Det handlar om tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga läkemedel och vaccin.

  9. Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar av luft, vatten och mark.

  10. Verka för genomförandet av Världshälsoorganisationens överenskommelse om tobakskontroll i alla länder.

  11. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel, främst med fokus på sjukdomar som drabbar utvecklingsländer. Samt sörja för tillgång till kostnadsmässigt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen.

  12. Stärka finansieringen av hälso- och sjukvård, liksom insatserna för att rekrytera, utveckla, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna.

  13. Stärka alla länders kapacitet minska risker av nationella och globala hälsorisker samt hnateringen av dessa.

Fakta
(Källa FN Sustainable development Goals)

Utvecklingen går åt rätt håll. Milleniumprogrammet som FN drev fram till och med 2015 har givit resultat. Programmet bestod i åtta mätbara mål som handlade om att förbättra livet för världens fattiga. Det innebär att fler människor kan att äta sig mätta, få gå i skolan och ha tillgång till rent vatten. Agenda 2030 med de nya 17 målen tar över efter Milleniummålen och avser att ytterligare driva på utvecklingen i en hållbar riktning, nu med ett ännu bredare perspektiv.

Sverige uppnår de flesta delmålen i mål 3, men har ändå utmaningar som måste beaktas. T.ex. åtgärder för att minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika grupper i samhället. Men också att förbättra tillgången till sjukvård för alla. Ohälsosamma matvanor och livsstil är vår tids största orsak till ohälsa.

Några globala fakta:
  • Färre barn dör före sin femårsdag jämfört med 1990. Men fortfarande dör cirka sex miljoner barn före sin femårsdag.
  • Barn till utbildade mödrar har större chans att överleva än barn till mödrar utan utbildning.
  • Unga flickor och kvinnors rätt till privatliv och till sin egen kropp är fortfarande låg, samt att deras sexuella debut varit påtvingad.
  • Mödradödligheten har minskat till hälften sedan 1990.
  • Antalet tonårsmödrar minskar, men minskningstakten avtar.
  • I slutet av 2013 fanns det uppskattningsvis 35 miljoner personer som levde med HIV-smitta. Antalet människor som smittas per år minskar.
  • HIV är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i fertil ålder i världen
  • AIDS är den ledande dödsorsaken bland ungdomar i Afrika och den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar globalt
  • Mässlingvaccinet har gjort att mer än 15 miljoner dödsfall undvikits.
  • Antalet dödsfall i malaria och tuberkulos minskar .

 

Vad kan du och jag göra?
 
  • Ställa om till en hållbar livsstil
  • Stöd politiker och företag som aktivt arbetar med frågorna.
  • Engagera dig i organisationer som främjar mänskliga rättigheter, arbetsrätt, hälsa och välbefinnande.
  • Stöd hjälporganisationer som arbetar med hälsovård och sjukdomsbekämpning.

 

Agenda 2030

Agenda 2030 ska säkerställa att världen ställer om till en ny långsiktigt hållbar riktning för att skydda vår planet och framtida generationer. Under 2015 enades världens länder kring 17 mål som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I en serie inlägg kommer jag att beskriva målen, ett och ett, som ger dig en djupare insikt i vad FN:s mål för hållbar utveckling egentligen handlar om, och hur du som privatperson och konsument kan bidra.
 
Källa: FN och regeringens hemsida.
Illustrationer: FN, Sustainable development goals
 
 
Agenda 2030 / Agenda 2030, FN:s mål för hållbar utveckling, hälsa och välbefinnande, mål 3, sdg målen / Permalink / 0

Skavanker på äpplet? Ingen fara – TedEd visar varför

Frukt och grönsaker som har lite skavanker ratas av livsmedelsbutikerna och av oss konsumenter. Bönderna får plöja ned dem i jorden igen som gödning, eller använda dem till biogas. Det gäller även sådant som inte ser tillräckligt snyggt ut. Våra höga krav på utseende och fräschhet gör att upp till 30 procent av det som odlats aldrig äts upp. Trots att frukten och grönsakerna både smakar gott och är ofarliga att äta.

Elizabeth Brauer visar i denna fyra minuter långa TedEd-video, vad prickar och mörka områden egentligen är och att det är helt ofarligt för oss människor. Hon lär oss också att bakterier som faktiskt kan göra oss sjuka, oftast inte angriper själva frukten i sig och syns därför inte. Det är därför det är så viktigt att skölja innan vi äter dem.

 

 

Goda initiativ

Det finns flera initiativ där man tar tillvara på sekunda frukter och grönsaker.  Bland annat säljer COOP ”ful frukt” till ett lägre pris. Det finns också restauranger som köper in och tillagar mat på dem. Andra producerar must och marmelad. Frankrike var det första landet att införa ett förbud för butikerna att slänga mat. Den ska istället skänkas till behövande. Alla är välbehövliga initiativ för att minska matsvinnet. Men vi måste göra mer.

Jordbruket är idag en stor miljöbov

Att minska matsvinnet är viktigt för miljön. Världens livsmedelsproduktion har utvecklats i en riktning som är långt ifrån hållbar. Med problem som övergödning, utsläpp av växthusgaser, skogsskövling, utarmade jordar, spridning av miljögifter och minskad biologisk mångfald har gjort jordbruket till en av de värsta miljöbovarna. Till exempel är jordbruket den näring som av många experter anses bidra mest till klimatförändringarna. Dessutom förbrukar det enorma mängder färskvatten. Om vi då kan minska på svinnet, minskar vi automatiskt på miljöpåverkan.

Allt det här är omöjligt för oss vanliga konsumenter att känna till. Det krävs därför omfattande systemförändringar i hela jordbrukssektorn. Något som våra politiker tillsammans med vetenskapen och jorbruksnäringen måste forma och sätta ramverk för. På global nivå. Sverige ligger bättre till än de flesta länder beroende på att vi har ett strängare regelverk. Men mycket av den mat vi äter kommer från utifrån, både från EU-länder och utanför EU, och där regelverken ser helt olika ut. Att något måste göras åt jordbruket på global nivå är vetenskapen eniga om.

Vi kan alla bidra

De stora systemförändringarna får som sagt politiker, vetenskapen och jordbruket stå för. Men vi konsumenter kan visa vägen för vad vi vill ha genom att köpa ekologiskt och närodlat, och minska det egna matsvinnet. Då spar vi både pengar och räddar miljön, en win-win-situation för alla.

Läs mer:

Drick & ät hållbart / TedEd, ekologiskt, frukt, grönsaker, matsvinnet, närodlat / Permalink / 0
Till top