Två tips på inspirerande vegetariska kokböcker

Det är inte alltid så lätt att hitta på goda vegetariska rätter till middag. Speciellt om man som jag är skolad i 70-och 80-talets matkonst där kött och fisk alltid varit en del av måltiderna. Mitt nya mål är att äta två vegetariska måltider per vecka och då krävs det både inspiration, recept och nya vanor för att nå det. En riktig utmaning!

För att komma igång har jag köpt två kokböcker om vegetarisk mat. Den ena heter ”Grön Mat” och är skriven av Hugh Fearnley-Whittingstall, prisbelönt kokboksförfattare, matdebattör och som är kompromisslöst engagerad i säsongsriktig och etiskt producerad mat. Därtill har han en receptspalt i The Guardian varje vecka.

           
 

Grön Mat är en väldigt lätt kokbok att ta till sig, med ingredienser och kryddor som jag känner mig hemmavan med. Det finns recept för allt från fest till vardag, sallader och soppor till matiga pajer, Frittata och grönsaksfyllda wraps. Boken innehåller många inspirerande bilder där det ena ser godare ut än det andra. Det är också lätt att hitta recept med utgångspunkt från det jag har hemma. En av favoriterna är Mexikansk tomat- och bönsoppa.

Den andra boken heter ”Plenty, vegetariska favoriter” och är skriven av Yotam Ottolenghi, en av Englands nya stjärnskott av kockar. Kokboken har enligt kritikerna tagit vegetarisk matlagning till en ny nivå. Hans rätter är originella, vackra och innovativa där han lockar fram fantastiska smaker och smak kombinationer. De 120 recepten har sin förankring från regionen kring medelhavet och öppnar en helt ny värld av vegetariska rätter.

           
 
Även i denna kokbok finns massor av inspirerande bilder och recept. Här kan man behöva läsa recepten innan man handlar för att vara säker på att ha alla ingredienser. Men det är verkligen värt mödan och här får man möjlighet att utmana sina gamla rätter och hitta nya inspirerande recept. Ett av favoritrecepten är purjolöksplättar.
 
De här två kokböckerna kommer att berika mitt vegetariska kök för lång tid framöver. Plötsligt känns det mycket enklare att lägga om mina matvanor.
 
Drick & ät hållbart / Kokbok, Vegetarisk mat / Permalink / 1

Konsumentkraft funkar!

Efter TestFaktas undersökning av bekämpningsmedel i bananer i augusti 2013, så har försäljningen av ekologiska bananer exploderat. En sådan markant och ihållande förändring har sällan skådats tidigare hos livsmedelsbutikerna. 2013 var endast 13 % av alla bananer ekologiska, ett år senare talar man om en fördubblad efterfrågan. Hur många gånger har man inte själv stått framför en tom hylla och förgäves letat efter ekologiska bananer som tagit slut.

 

Undersökningen visade att ekologiska bananer var helt fria från gifter, medan vanliga bananer innehöll rester av bekämpningsmedel både i skalet och köttet. Många av oss kommer också ihåg filmen Bananas, en skrämmande dokumentär om de stora bananbolagens odlingsmetoder med bekämpningsmedel som ger bananarbetarna problem med nervskador, hudutslag och infertilitet. Så de ekologiska bananerna blev därför en efterlängtad lösning på både ett dåligt samvete och en längtan efter obesprutad frukt.

Bananerna blev också ett startskott för den övriga ekologiska maten. För kort därefter ökade efterfrågan även på många andra varor som äpplen, vindruvor, paprika, morötter och mjölkprodukter. Enligt COOP förväntas försäljningen av ekologiska matvaror fördubblas under 2014.

Det som är spännande i den här historien är att utvecklingen är driven av konsumenternas efterfrågan. När vi får kunskapen och medvetenheten om vilka metoder som används för att producera vår mat, så ökar efterfrågan på de ekologiska alternativen. Alternativ som är fria från rester av bekämpningsmedel, giftfritt för bönderna och som inte förgiftar mark och vatten. Alternativ där djuren har ett bra och giftfritt liv, där de får gå ute och böka som de är skapta för. Så förhoppningsvis har vi bara sett början av den ekologiska matens framfart.

Priset är högre för ekologisk mat och det hindrar många. Med full respekt. Men det är viktigt att komma ihåg att billig mat får våra barn och barnbarn betala för i framtiden. Tag bara det faktum att efter 20-30 års odling av konventionella bananer, så är jorden så förgiftad att man inte längre kan odla där. För att bereda ny mark huggs ofta regnskog ned. Ett högre pris på ekologisk mat återspeglar vad maten verkligen kostar att producera. Livs medelsproduktion med hjälp av bekämpningsmedel, konstgödsel eller sämre välfärd för djuren är genvägar och är inte hållbart på lång sikt.


---------------------------------------------

Tips på hur man ska välja klimatsmart och ekologisk mat:

2009 gjorde Naturskyddsföreningen denna film för att vägleda oss konsumenter i hur vi ska välja klimatsmart mat. Den är minst lika aktuell nu som då och ger oss en bra bild av hur vi kan enkelt kan minska klimatpåverkan genom att välja vad vi äter.

 

Tips från filmen:

  • Välj ekologiskt och närodlat
  • Minska mängden kött och öka mängden grönsaker
  • Ät vegetariskt två ggr per vecka
  • Släng så lite mat som möjligt
  • Tag cykel eller gå till matbutiken de gånger du har möjlighet
 
Aktuellt, Drick & ät hållbart / Ekologisk mat, ekologisk, konsumentkraft / Permalink / 0

Från och med idag kör vi på kredit!

Igår den 19 augusti meddelade WWF att det var Overshoot Day, dagen då vi förbrukat jordens årsproduktion av ekologiska resurser och därmed överskridit naturens kapacitet för i år.  Räknar man om det i hur många jordklot vi förbrukar så blir det 1,5 jordklot per år. Detta är ett medelvärde och gäller för jorden som helhet. Många länder behöver betydligt fler jordklot, t ex så förbrukar Sverige 3 st per år och många industriella länder mer än så.

 

 Sverige förbrukar tre jordklot per år.   Foto: NASA Image

Förra året inträffade Overshoot day en dag senare, dvs den 20 augusti. Marginell skillnad kan man tycka, men trenden är tydlig. Sedan mitten av 70-talet då vi för första gången förbrukade mer än vad jorden kunde erbjuda, så har dagen inträffat allt tidigare varje år enligt Global Footprint Network. Fortsätter vi som idag kommer vi att 2030 förbruka två jordklot som medelvärde för hela jorden. Problemet är bara att det andra jordklotet existerar inte.

Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du gör? Här kan du enkelt få svar på det och tips på områden där du kan bli mer hållbar:

Aktuellt / Overshoot Day / Permalink / 2
Till top